Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Bronsåldern. (Till omkring Kristi födelse) - Bronsålderns indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvilka som tillhöra dess yngre del. Under de senaste åreu har också
forskningen, ej minst i Sverige, varit lifligt syselsatt med undersökningar härom.
Då man aldrig i de tusentals fynd från bronsåldern i Norden, som vi
nu känna, träffat ett enda mynt eller annat föremål med inskrift, inhemskt
eller utländskt, och då man nästan aldrig hos oss funnit bronsålderns saker
i förbindelse med utländska arbeten, hvilkas ålder ens på ett ungefär är känd,
så kunde det synas vara nästan omöjligt att inom vår bronsålder åstadkomma
någon, om ock blott relativ tidräkning. Detta har likväl blifvit möjligt
genom en omsorgsfull och vidt omfattande granskning af de mänga fornsaker
från denna tid, som stå till vårt förfogande, och i synnerhet genom noggrann
kännedom om de förhållanden, under hvilka de anträffats.
Eguar man någon närmare uppmärksamhet åt minnena från vår
bronsålder, framträder snart en i ögonen fallande olikhet i afseende på dels
graf-varnas beskaffenhet, dels formsakernas form och sirater. I några grafvar
finnas lemningar af’obrända lik, under det andra innehålla brända ben. Och
en blick på de sid. 110—113 afbildade föremålen är tillräcklig att visa den
skilnad, som förefinnes mellan de olika bronssakerna. Några vapen och
smycken (fig. 138—144) äro prydda med spiraler och zigzaglinier, andra med helt
olika sirater (fig. 145—153). A de senare föremålen ses inga graverade eller
med stämpel inslagna spiraler, hvaremot ändarna af ringar, knifskaft och
andra saker ofta äro upprullade i spiral.
Den fråga, som helt naturligt tränger sig på oss, är då: höra dessa
olika grafvar och fornsaker till samma tid, eller beteckna de skilda delar
af perioden?
Yi måste härvid fästa oss icke blott vid förhållandet i Sverige, utan
vid det i hela Skandinavien, hvarjemte det bör nämnas, att de anmärkta
olikheterna icke skola så förstås, att t. ex. grafvar med obrända lik finnas i
en trakt och grafvar med brända ben i en annan. Båda slagen grafvar och
båda slagen fornsaker träffas vanligen i samma trakt, och i åtminstone hela
södra delen af Skandinavien.
Först skola vi betrakta grafvarna. Om de båda, hvaraudra så olika
bruken att bränna eller icke bränna de döde varit samtida, borde de väl
sannolikt antyda antingeu olika folkstammar, eller olika kön, eller olika
samhällsklasser, det vill säga olika förmögen hetsvilkor.
Men att olikheten i grafskick icke kan bero endast derpå, att två skilda
stammar samtidigt skulle hafva bott vid hvarandras sida här, det framgår af
de otaliga fall, då man i högar från bronsåldern funnit grafvar af båda slagen.
Tvenne folkstammar kunna möjligen lefva fredligt tillsammans i ett land,
men för sina döde söka de nog skilda hviloställen.
Den anmärkta olikheten kan ej heller, såsom man försökt, förklaras så,
att det ena könet, t. ex. männen, brändes och qvinnorna jordades obrända,
eller tvärt om; ty grafvarna med obrända lik från bronsåldern hafva visat sig
innehålla än män, än qvinnor, såsom skelett och kläder ovedersägligen betyga.
Vi skola snart närmare redogöra för några af dessa märkliga fynd. Härtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
