Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(fig. 204). Deremot var det likaledes knäböjda skaftet instucket i det hal.
hvaraf hålcelterna hafva sitt namn, och fastbundet vid den lilla ögla, som
oftast finnes strax nedanför hålet. Fig. 203 visar en hålcelt af brons med
dess ännu bevarade träskaft, som man funnit i en saltgrufva vid Hallein i
Österrike. Af en gammal egyptisk målning hafva vi lånat fig. 202, af hvilken
man ser, huru bronscelten begagnades; celtens röda färg å originalet
betecknar, att metallen verkligen var brons.
Huru talrika celtema varit under bronsåldern, inses bäst deraf, att bland
nära 3 000 i Sverige tillvaratagna bronssaker från denna tid mer än 800 äro
celter.
En del af celtema hafva möjligen varit begagnade mera som mejslar
än som yxor. Dessutom bar man emellertid funnit äfven bronsmejslar af
samma form och storlek som dem vi nu använda.
Utom yxor och mejslar hade nordborne under bronsåldera äfven flere
andra verktyg för utförande af träarbeten, såsom knifvar, sågar, sylar m. m.
Verktygen voro således ungefär de samma som redan under stenåldern; men
de äro nu mera vanligen af brons, ehuru äfven åtskilliga stenverktyg
fortfarande torde hafva begagnats. Bronsen måsto nämligen, såsom vi förut
an-tydt, hafva varit mycket dyr, och till måifga ändamål kunde derför med fördel
flinta eller andra stenslag användas.
Förfärdigandet af bronssakerna. — Inhemsk tillverkning.
De verktyg vi nu betraktat användes hufvudsakligen till arbeten i trä
och dylikt. För tillverkningen af bronssakerna sjelfva erfordrades mycket
enkla verktyg, emedan så godt som alia de under bronsåldern i Norden
förfärdigade bronsarbetena äro gjutna.
Vid bronsgjutning kunna tre olika metoder begagnas.
Den enklaste är att i något fast ämne, som ej lider af hetta, t. ex.
i brons eller sten, göra en fördjupning af samma form som det föremål man
önskar gjuta (fig. 205), och sedan hälla den smälta bronsen i denna
fördjupning. En sådan gjutform består vanligen af två hälfter, hvilka passa
i hop. Men emedan det är mycket svårt att få kanterna så jemna, att de
alldeles sluta tillsammans, tränger sig lätt vid gjutningen någon metall in i
springan mellan formens båda halfvor och bildar den så kallade »gjutsömmen»,
hvilken ofta är mer eller mindre synlig å de på detta sätt förfärdigade
sakerna från bronsåldern. Denna metod erbjuder den fördelen, att samma form
kan användas många gånger, men medför i stället, liksom den nästa, en
olägenhet derigenom, att endast mindre fina arbeten på detta sätt kunna
åstadkommas.
Den andra metoden består deri, att man af något fast ämne, t. ex. trä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
