Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Egypten och vestra Asien träffar man äfven historiska taflor inhuggna
på stenar och berghällar; men de äro utförda af folk, som stodo på en mycket
högre bildningsgrad än Sveriges invånare under bronsåldern. Icke desto
mindre kunna vi jemföra dessa taflor med hvarandra. Det är samma tanke,
som ligger till grund för dem alla, samma önskan att bevara minnet af
märkliga tilldragelser; det är endast den konstnärliga skickligheten, som
är olika.
Religion, — Offer. — Grafvar.
Om de religiösa förhållandena i Norden under bronsåldern fa vi
måhända af hällristningarna en vigtig antydan. Vi hafva nämligen sett, att
den troligen gudamakten betecknande, ett hjul liknande figuren (sid. 159)
mycket ofta förekommer på hällristningarna, liksom på andra minnen från nämda
tid, under det. att vi aldrig å bronsålderns arbeten se det under jernåldern
så vanliga hakkorset, hvilket utan tvifvel också varit en helig symbol. Då
således bronsåldern och jernåldern haft hvar sin religiösa symbol, — liksom
den kristna tiden sedan i korset fick sin, — så synes den tanken ej vara
oberättigad, att det funnits någon olikhet i de religiösa föreställningarna
under de två sista perioderna af hednatiden. Lika litet som skilnaden
mellan den hedniske och kristne nordbons tro, och mellan symbolerna för denna
tro, berodde på olikhet mellan folken, lika litet måste det af oss nyss
anmärkta förhållandet vara ett tecken dertill, att det icke varit samma folk,
som bott i vårt land under bronsåldern och jernåldern.
Kände vi namnet på det folk, som under bronsåldern bebodde Sverige,
så skulle vi också kunna — åtminstone med tillhjelp af den jemförande
religionsvetenskapen — fa veta åtskilligt om de i vårt land under den tiden
herskande religiösa föreställningarna. Om, hvilket ju icke är omöjligt, en
germanisk befolkning redan då bygde i Sverige, så kunna vi med skäl
antaga, att det icke varit någon väsentlig skilnad mellan bronsålderns och
jernålderns religion i Sverige, och att redan under den förra perioden
Valhalls gudar dyrkats här.
Vid några tillfällen har man i Norden funnit saker från bronsåldern,
hvilka sannolikt varit använda till religiöst bruk. Ett af de märkligaste
bland dessa fynd är den lilla, på fyra hjul hvilande bronsvaguen från Skåne,
som vi afbildat på sidan 93, och hvilken utan tvifvel en gång burit ett större
bronskärl, i likhet med den alldeles dylika vagnen från Peccatel i
Mecklenburg. Att dessa kärl användts till religiöst bruk, torde vara sannolikt af flere
skäl, och det synes vinna bekräftelse af de egendomliga omständigheter,
under hvilka den mecklenburgska vagnen anträffades. Den hittades nämligen
år 1843, jemte ett bronssvärd och åtskilliga andra fornsaker från bronsåldern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
