Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den äldre jernåldern. (Från tiden omkring Kristi födelse till omkring år 450) - De äldsta runorna. — Språket i Sverige under den äldre jernåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvad som då ännu kunde räddas köptes af regeringen för 8 000 dukater
samt öfverlemnades till museet i Bukuresjt. Bland de många dyrbara
föremålen var äfven en halsring af guld, på hvilken ses en inskrift med runor,
alldeles lika dem som begagnades i Norden under den äldre jernåldern.
De vigtigaste nu kända föremål med runor som anträffats utom
Skandinavien och England äro dessutom: det (s. 215) omnämda spännsmycket från
Charnay i Bourgogne, å hvilket bland annat runraden är inristad; tre andra
spännen, funna vid Osthofen och Freilaubersheim i Rheinhessen samt vid
Nordendorf i Baiern; ett par guldbrakteater funna i norra Tyskland, samt
tvenne
spjutspetsar af jern, den ena
funnen vid
Mtin-cheberg i
Branden-burg och den
andra i Ryssland,
vid Kovel i
Vol-liynien. Detvåsist-näinda, å hvilka
runorna äro
inlagda med silfver,
likna h varandra
mycket.
Dessa fynd,
hvilka alla äro
gjorda inom
loppet af några
årtionden, synas vara
allt för många för
att kunna
förklaras såsom beroende
endast på någon tillfällighet. De, hvilka anse, att runor aldrig varit
begagnade af germanerne söder om Skandinavien, söka dock en sådan förklaring
och antaga, att de med runor försedda föremål som anträffats i Frankrike,
Tyskland, Valakiet och Ryssland blifvit forda dit från Skandinavien eller
England. Detta antagande är dock i sig sjelft föga sannolikt, då de nu kända
fyndens antal redan är ganska stort och då sannolikt äfven under
föregående århundraden många runristade saker hittats i nämda länder, ehuru
de icke tillvaratagits och kommit forskningen till godo. Man kan dessutom
utan svårighet öfvertyga sig om, att både guldringen från Buzeo och de
fyra spännena icke äro skandinaviska arbeten; de likna nämligen icke dem
man funnit i Skandinavien, men öfverensstämma deremot fullkomligt med 1
1 Inskriften, i hvilken flere vokaler äro uteslutna, lyder: M[e]k M[a]r[i]la w[o]rta, eller
Marila gjorde mig. Här, liksom i lhånga andra dylika fall, hr det sjelfva det med inskrift
försedda* föremålet som tänkes tala.
307, 308. Nedre delen af ett bågspiinue af forgyldt silfver, som liknat
fig. 318. Runinskrift på baksidan. Etclhem, Gol land ,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
