Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060
- Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet)
- Midten af jernåldern. Från omkring år 450 till omkring år 700)
- Förbindelse med det byzantinska riket. — Guldrikedom. — Inhemska arbeten. — Förhållande till den yngre jernåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Midten af jernåldern.
(Från omkring år 450 till omkring år 700).
Förbindelse med det byzantinska riket. — Guldrikedom. — Inhemska
arbeten. — Förhållande till den yngre jernåldern.
Sedan under lång tid de förbindelser mellan Norden och
det romerska riket, som vi i det föregående omtalat,
fortgått, synes ett afbrott deruti hafva inträdt. Under
det man i Sverige funnit flere tusen romerska mynt
från första och andra århundradena efter Kristi födelse,
äro hittills endast några få sådana mynt från det tredje
och fjerde århundradet hos oss tillvaratagna. Denna
omständighet, — hvilken måhända till en del har sin
grund i de på handel och fredlig samfärdsel menligt
inverkande förhållanden, som vid denna tid oroade det
romerska riket och särskildt dess gränslandskap, — är
så mycket mera i ögonen fallande, som man i vår jord
hittat icke få både vestromerska och östromerska mynt
från det femte århundradet.
Då Italien öfversvämmats af »barbarerne», fann den gamla odlingen
en ostörd fristad endast i den under Konstantinopel (förut Byzantion) lydande
delen af det romerska riket. Och Konstantinopel utöfvade sedan under lång
tid ett inflytande på norra Europas länder, som i vissa afseenden kan jemföras
med det, som Roma förut haft på samma trakter. Det är derför med stort
intresse man ser de många minnen af förbindelse med det byzantinska riket,
som årligen träffas i vår jord.
De vältaligaste bland dessa minnen äro de byzantinska guldmynt från
det femte århundradet, i synnerhet från dess senare hälft, som i ganska stort
antal hittats i Skandinavien, de flesta i Sverige. Fig. 309 visar i naturlig
storlek ett sådant guldmynt, funnet på Öland; det är prägladt för kejsar
Leo I, som regerade öfver det östromerska riket under åren 457—474. Dessa
mynt kallades af romarne »solidi» och hafva genom sitt fina guld, och
derigenom att de under århundraden bibehållit sin vigt och sin halt oförändrade,
spelat en mycket betydande rol i den äldre medeltidens finanshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 9 16:35:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mohednatid/0230.html
