Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Vikingatåg. — Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1687 hade intagit Aten; förut stod det på hamnplatsen i Piræus, som just
flerför fått namnet Porto leone (lejonhanmen). Mot slutet af förra
århundradet upptäckte den svenske språkforskaren Åkerblad, som då vistades i
Venezia, att på lejonets sidor funnos inhuggna två långa, delvis utplånade
runinskrifter, anbragta i ormslingor. Man har visserligen trott sig kunna
fullkomligt tolka dessa inskrifter, men detta har vid närmare granskning
visat sig vara omöjligt, emedan runorna äro för mycket nötta. Runorna
lemna således ingen annan upplysning än att inskrifterna äro ristade af en
nordbo; lejonet sjelft är ett grekiskt arbete. De ormslingor som omgifva
runorna och som ännu äro tydliga gifva oss dock en märklig vink om den
mans härkomst som huggit dem och runorna. Sådana slingor, fullkomligt
lika, ses nämligen mycket allmänt på runstenar i Svealand, särdeles i
trakterna omkring Mälaren, och oftast i- Upland. I andra svenska landskap äro
sådana slingor mycket sällsynta på runstenarna, och knapt någonsin alldeles
lika dem på lejonet. Danmark och Norge ega inga runstenar med dylika
flingor. Ormslingorna och runorna på piræuslejonet äro således utan tvifrel
inhuggna af en man från Svealand, sannolikast från Upland, hvilken
troligen varit bland väringarnes flock; det torde hafva skett omkring midten af
iiohundratalet.
I sammanhang med vikingatåg och väringafärder skola vi betrakta
nordbornes fartyg och vapen under denna tid, helst de segrar våra förfader
då vunno val ej
endast berodde pa
deras mod oeh
skicklighet, utan
äfven, åtminstone
ofta, på deras goda
skepp och
öfver-lägsna vapen.
S keppsb yggeriet
stod högt i Norden,
högre kanske än i
de flesta kristna
länder, och de
nordiska ländernas
rikedom på skepp
mv.Ue hafva varit
betydlig, om än de
flesta af dessa fartyg naturligtvis voro vida mindre än de stora tremastare 1
334. Normandiskt fartyg från »tapelen i Bayeux» 1
1 På en lång bonad (se nedan) från tiden omkring år 1100, formad i staden Bajenx i
Normandie, är William ErÖfrarens tag till England framstäldt, jemte de händelser som dermed
atodo i sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
