Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida större antal har under föregående århundraden hittats, såsom talrika
berättelser om sådana fynd visa, ehuru närmare underrättelser derom saknas.
Man skulle hafva väntat att bland dessa i svensk jord hittade
anglo-sachsiska mynt träffa många äfven från 800-talet och 900-talets förra hälft,
då England ständigt hemsöktes af nordbome, då dessa eröfrade stora sträckor
af landet och då konung Alfred måste kämpa en fortvifiad kamp för att
rädda sitt rikes oberoende. Under denna tid präglades också mynt i
England. Men i Sverige, liksom i de andra nordiska länderna, äro anglosachsiska
mynt från nämda tid utomordentligt sällsynta. Från Sverige känner man
nämligen intet sådant mynt från tiden före Alfreds död och endast tre
präglade före år 950. Afven från de närmast följande årtiondena äro jemförelsevi
få anglosachsiska mynt funna i Sverige. Det vida öfvervägande flertalet af
de i England präglade mynt som uppgräfvas ur svensk jord är deremot
präg-ladt för den i det föregående omtalade konung Ethelred, hvilken besteg
tronen år 978 och dog 1016. Såsom vi redan nämt (s. 275), innehade han
dock icke hela denna tid Englands tron, emedan han 1013 måste fly ur landet
för den segerrike Svend Tjufvuskägg; först efter dennes död i början af följande
året kunde han återkomma och återtaga sin tron. Mängden af de i Sverige
funna mynt som bära Ethelreds namn (fig. 349) är så stor, att i vårt
nationalmuseum ett mångdubbelt större antal sådana mynt förvaras än i någon annan
samling, det rika britiska museet i London ej ens undantaget.
Orsaken till detta oväntade förhållande är utan tvifvel att söka i de
oerhörda skatter som Ethelred under sina olyckliga strider med nordborne
gång på gång måste utbetala till dessa. Ethelred skall hafva i »danagäld>,
såsom vi nämt att dessa skatter kallades, erlagt tillhopa ej mindre än 167 000
pund silfver.
Om man emellertid häri kan finna en naturlig förklaring till den stora
mängd af Ethelreds mynt som hittats i Norden, kan dock detta ej vara orsaken
till det egendomliga sätt, hvarpå hans och de andra närmast före och efter
honom regerande eugelska kouungarnes mynt träffas spridda i Nordens olika
delar. Då flertalet af de nordbor som hemförde de i England utpressade
silfverskatterna troligen voro bosatta i Danmark, i vestra delen af det
nuvarande Sverige och i Norge, kunde man med skäl vänta, att hufvudmassan
af de i Norden funna anglosachsiska mynten skulle vara hittad i nämda
länder; så är emellertid ingalunda förhållandet. Från hela Norge, som för öfrigt
är synnerligen rikt på minnen från vikingatiden, och der man med stort nit
samlat alla sådana minnen, har man närmare kännedom endast om ungefar
1500 anglosachsiska mynt. På Sveriges vestra kust, Bohuslän och Halland,
är, så vidt mau vet, knapt ett enda sådant mynt funnet, och från det
no-varande Danmark känner man ej mer än några hundra anglosachsiska mynt
från Ethelreds och hans företrädares tid. Deremot har man närmare
kännedom om ungefär 20000 anglosachsiska mynt från Sverige (utom Bohuslän
och Halland); mer än hälften af detta betydliga antal bär Ethelreds namn.
Afven förekomsten af dessa mynt i Sveriges olika delar är ganska olika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
