Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tredje sommar plägade den norske konungen infinna sig på de vid Göta elfe
mynning liggande Brännöarna för att der sammanträffa med stormännen och
fålla dom i mål som hänskötos under honom. Man infann sig talrikt Tid
sådana konungens besök, och folk från många länder sammanströmmade då
på dessa nära gränsen mellan de tre rikena belägna öar. Bodar och tält voro
uppslagna öfver allt; der var mycken skämtan, drickande, lekar och allsköns
gamman. Ett tält, något aflägset från de andra, utmärkte sig särdeles genom
sin ståtlighet; det tillhörde den rikaste köpmannen på stället vid namn Gille
med tillnamnet den gärdske, som han fatt för sina resor till Gårdarike.
Is-ländaren Höskuld gick till honom och begärde köpa en trälinna. Gille
yttrade då: »Jag märker nog, att I viljen sätta mig i förlägenhet genom att
efterfråga en vara som I tänken att jag icke har; men den saken är kanske
icke så alldeles afgjord.» Han upplyfte derpå ett förhänge, som afstängde
det inre af tältet, och visade Höskuld tolf trälinnor. På den bohuslänska ön
köpte nu isländaren Höskuld af köpmannen från Gårdarike för tre mark
silfver en trälinna, hvilken sedan befans vara en irländsk konungs dotter,
som nyligen råkat i fångenskap. Berättelsen är ett af de många bevisen, att
den tidens nordbor foro vida omkring.
På de vigtigaste handels- och marknadsplatserna uppväxte småningom
städer; flere af de äldsta svenska ligga nära gränsen mellan två eller flere
landskap eller härad, således på ställen der dessa landsdelars invånare lätt
kunde med hvarandra utbyta sina varor. Dessa städer ligga deijemte
vanligen vid de stora vattenvägarna eller på andra för handel och samfärdsel
särdeles lämpliga ställen. Under det tidskifte som nu är i fråga nämnas i
det dåvarande Sverige Sigtuna, Birka, Telge (Södertelge), Kalmar, Skara,
Falköping (köpstaden på falan) och Lödöse. Den på 1100-talet lefvande
arabiske geografen Edrisi omtalar både Sigtuna och Kalmar. Möjligen fans äfven
vid Upsala någon stadsanläggning redan före hednatidens slut.
Sigtuna var måhända den vigtigaste staden i Svitiod; såsom bevis för
dess rikedom under senare hälften af 1000-talet kan efter en samtidig
berättelse anföras, att, då biskop Adalvard första gången kom till Sigtuna för
att hålla en högmässa, skall i hans händer hafva nedlagts en offergåfva af
ej mindre än 70 mark silfver, en för denna tid mycket betydande summa*.
På Björkön, en af Mälarens öar, mellan Sigtuna och Telge, låg under
hednatidens senare århundraden en betydande och ej minst genom Ansgars
• besök ryktbar vorden handelsstad, Birka. I afseende på detta namn bor
dock erinras, att staden endast omtalas af författare som skrifvit på latin,
hvarför ändeisen såsom vanligt blifvit något ändrad, så att den erhållit en
latinsk form; så skrefs af den äldre medeltidens författare ej Skåne utan
Scania, ej Bogö utan Boka, ej Seierö utan Syra och ej Samsö utan Samsa.
Ställets inhemska namn var således på Ansgars tid tvifvelsutan Birkö, hvilket
enligt språkets allmänna lagar småningom förändrades till Björkö, på samma 1
1 Den kan efter en ]&g beräkning anses motsvara mer än 25 000 kronor i vår tids mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
