Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Den andliga odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visdom; tvifvelsutan är detta en senare, ehuru redan under hednatiden sökt
förklaring till Odins enögdhet, hvilken torde stamma från den tid, då Odin
tänktes som solens gud, eller då solen tänktes *som Odins öga. Ty
ursprungligen synas uordborne eller deras förfäder, liksom så många andra folk, hafva
som gudar dyrkat himlakropparna och naturens krafter.
Odins maka är Jord eller Frigg; hon nämnes äfven Rind, den af
vinterkölden stelnade jorden. Frigg är gudarnes moder och herskar öfver
allting på jorden, men i synnerhet öfver äktenskapet och familjlifvet.
Tor, åskans gud, är son af Odin och Jord. Han är gudars och
menni-skors starke, beskyddare mot jättar och troll, de förstörande naturkrafterna.
Hans vapen är hammaren Mjölne, som han slungar mot sina fiender, men
som städse återvänder till hans hand. Tor åker på en vagn dragen af två
bockar; ännu heter det i mången trakt af Norden, då man hör åskan eller
»tordönet» rulla, att Tor är ute och åker1. Tor tänktes som en stark man
med rödt skägg, således af samma färg som blixten; han har handskar af
jern, och hans kraft fördubblas, då\han spänner sitt bälte (Megingjord) om
lifvet. Den guldhåriga Sif eller Säf är hans maka. Tors styfson och Sifs
son är den fagre Uller eller Ull, en utmärkt bågskytt och skidlöpare; han
är den nordiska vintern^ gud, och det är godt att åkalla honom i tvekamp.
Njärd eller Njord är en af vanerne, hvilken sändes som gislan till
atsarne, men vid tidens slut skall han komma igen till de visa vaner. Han
råder for vindens gång, han stillar sjö och eld; honom skall man åkalla till
lycka i sjöfart och fiske. Så rik är han på gods, att han kan göra alla dem
rika på land och lösören, som bedja honom derom. Njärds maka är
jättedottern Skade. De trifvas dock ej tillsammans; Skade vill bo på de fjäll
der hennes fader bott, men Njärd vill vistas vid sjön i sin boning Noatun.
Väl förliktes de om att vexlande vara nio dagar på fjället och nio dagar i
Noatun, men ingendera kunde stå ut dermed, hvarför de skildes. Skade drog
till fjälls, der hon far på skidor och skjuter djur med båge. Den tanke som
ligger till grund för allt detta är, att Njärd är hafvet, der fiske drifves och
skeppen segla, derifrån rikedom kommer; hans boning Noatun betyder
ordagrant skeppens gård. Skade anses vara den vilda med hafvet sig förenande
bergsströmmen, som kommer från fjällen.
Njärds barn äro Frö och Fröja, båda sköna och mäktiga. Frö (eller
Frej, som vi varit vana att kalla honom) är fruktbarhetens gud; han råder for
regn och solsken, för jordens gröda och för mäns lycka med gods. Det är
godt att anropa honom om fruktbara år och fred. För att framhålla Frös
fredsälskande väsen berättas, huru han gaf bort sitt svärd för att vinna
jättedottern Gärds kärlek; derfor står han också vapenlös i den sista stora striden,
då Muspels söner komma. Gudarne skänkte honom i hans första barndom
Alf hem; han eger äfven skeppet Skidbladne och galten Guldborst (Gullinbusti),
1 Ordet åska är en förkortning af det i äldre tid brukliga asikkia som betyder &sens eller
gudens åkande. Om »torviggar» (stenyxor) och deras förmåga att skydda mot åska och andra
olyckor, se s. 82.
Sverige» historia. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
