Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvars borst aro af guld. Hästen var helgad åt Frö, åt hvilken dock aften
oxar offrades. Under hednatiden var det sed i Norden att vid julen hålla
ett stort gille »for att helsa vintern och blota åt Frö». Troligen var det åt
denne gud som julaftonen en galt offrades, på hvilken man lade händerna, då
de högtidliga löftena afgåfvos vid bragebägaren; julgrisen eller julskinkan är
ännu i våra dagar ett minne af denna urgamla sed.
Den näst Frigg yppersta af gudinnorna eller åsynjorna, såsom de
vanligen kallades, är Fröja, kärlekens sköna gudinna. »Af hennes namn, heter
det, kallas mäktiga mäns hustrur fruar» K Hennes sal är stor och fager samt
har många säten. Hon åker på en vagn förspänd med två kattor.
Brisinga-men är namnet* på hennes lysande smycke. Qvinnorna komma efter döden
till Fröja, hos hvilken ock de älskande mötas, som varit hvarandra trogna till
liftets slut. Fröjas man är Od, hvilken drog långt bort, hvaröfver den
öfter-gifna gråter, men hennes tårar äro det réna guld; derför är ock »Fröjas ögons
regn» en af de många bilder hvarmed skalderne betecknade guldet.
Andra gudar och gudinnor äro Ty, Hemdall, Vidar, Brage och
Idun, Balder och Nanna, Forsete med flere. Alla dessa gudar, utom
Forsete, kallas Odins söner.
Ty eller Tyr, stridens modige gud, är enhändt, ty den högra handen
har Fenresulfven bitit af. Namnet Tyr eller Tir, hvilket ursprungligen
betyder gud i allmänhet, är ännu bevaradt i tisdag, liksom onsdagen och
torsdagen äro uppkallade efter Odin och Tor samt fredagen troligen efter Frö
eller Fröja (Frej eller Freja)1 2.
Hejmdall eller, såsom hans namn väl på nutidssvenska skulle låta,
Hemdall är den som gud tänkta regnbågen. Eddan berättar om honom,
att han är stor och helig, att han har nio mödrar, hvilka alla äro systrar:
hans tänder äro af guld, hans häst heter Guldtopp. Hans boning är
Him-melsbergen. Han är gudarnes väktare och sitter vid himmelns ända för att
vakta bron för jättarne; han behöfver mindre sömn än en fågel och ser vida
omkring om natten lika väl som på dagen; hans hörsel är så fin, att han hör
när gräset växer på jorden eller ullen på fåren. Han har den lur som heter
Gjallarhom, hvars ljud höres i alla verldar. Den bro Hemdall vaktar heter
Bäfrast (Bifrost), den bäfvande vägen eller gudarues bro; det är regnbågen,
hvilken förbinder himmeln med jorden. Såsom regnbågen äften af andra
folk betraktats, är Hemdall i nordbons ögon en välsignelse for menniskorna.
hvilka kallas hans barn; i Rigsmål skildras, huru både adel, friboma bönder
och trälar härstamma från Hemdall, eller Rig såsom han i qvädet kallas.
Brage, Iduns make, är skaldekonstens och vältalighetens ypperste
mästare; han bär långt skägg, såsom de gamla sångare. Idun vaktar i en ask de
äplen som gudarne bita i, när de börja åldras; då blifva de å nyo unga.
1 Fru och Fröja äro blott olika former af samma ord, och ordet hnstrn är uppkommet
genom en förändring af det i äldre tid vanliga hnsfröja eller hnsfrn.
2 Söndag och måndag betyda solens och månens dagar. Lördag är lögerdag, af lög, bad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
