Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Sveriges hednatid. Från äldsta tid till omkring år 1060 - Jernåldern. (Från omkring Kristi födelse till senare hälften af det elfte århundradet) - Den yngre jernåldern eller vikingatiden. (Från omkring år 700 till omkring år 1060) - Den andliga odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torsdagsnätterna i tre på hvarandra följande veckor. Bland de många andra
bruk som bevarats från hednatiden kan särskildt nämnas seden att på
val-borgsmässafton (den sista april) tända eldar på höjderna; troligen ett minne
af den hedniska vårfesten. Månget vid julen iakttaget bruk har ock sin rot
i hednatiden, och ännu lefver tron på elfvor och vättar, jättar och troll; i
vår tid såsom under hednatiden äro berg och strömmar och träd befolkade
med öfvernaturliga väsen, och mången spelman tros hafva lärt sin konst af
Necken, i hvilken vi troligen återfinna ingen mindre än Odin sjelf.
Äfven en och annan af Eddans sånger har, ehuru förändrad, länge
bibehållit sig i folkets minne. Att också de i Eddan bevarade urgamla
sångerna om Völsungarne en gång varit kända i Sverige liksom i de andra
skandinaviska länderna och i Tyskland, visas af de i hög grad märkliga bilder
som äro ristade på ett par runhällar, hvilka i senare tid blifvit föremål för
stor uppmärksamhet. A Ramsundsberget i Jäders socken (fig. 406) och på
406. Sigurdsristningen å Ramsundsberget i Södermanland
Gökstenen i Härads socken, båda i vestra Södermanland, ses nämligen flere
framställningar ur Sigurd Fafnesbanes saga1 2.
Innehållet af Eddans berättelse om,Sigurd, så vidt man bör känna det för
att förstå bilderna å dessa stenar, är i korthet följande. Sigurd, son till konung
Sigmund Völsungsson i Fraukland, fostrades och lärdes af Regin, som var en
dverg till växten och händigare än hvarje man; han var slug, grym och
troll-kunnig. Regin berättade för Sigurd om hans förfäder och en händelse som
medfört de vigtigaste följder. Odin, Höne och Loke hade en gång kommit
1 Inskrift: Sirithr kiarthi bur (bru) thosi, muthir Alriks, tutir Urms, fur salu
Hnlmkirs, fathur Sukruthar, bua[n]ta si[n]s (Sigrid gjorde denna bro, [hon var] AJjiks
moder [och] Orms dotter, för Holmgers, sin husbondes själ, [han var] Sigrids fader).
2 Dessa Sigurdsristningar äro först rätt förklarade af C. Säve i Vitterhets ... akademiens
handlingar, d. 26 (Stockholm, 1869). Sedermera har professor Stephens uppvisat, att det äfven på
en rnnsten i Altuna socken, Upland, finnes en afbildning af Sigurd, Fafne och And vare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
