Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Inledning - Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen öfverlägsenhet bidrogo till kristendomens insteg och slutliga seger i
vårt land, värda vår uppmärksamhet. Hos mången, i synnerhet af de mm
tänkande och rikare begåfvade, var tron på de många åsagudame försvaga!
Män funnos som öppet erkände, att de ej trodde på någon gud, utan emk-:
på sin egen kraft; andra trodde blott på den gud som skapat solen och
verl-den, hvarför de ock hade lättare att öfvergå till dyrkan af de kristnes gud
De nordiska hedningarne, hvilka i allmänhet mer än de kristne utmärkte «£
för en berömvärd fördragsamhet mot olika tänkande, så länge dessa ej
visad-sig farliga för landets författning eller bröto mot dess lagar, och hvilka ^
sällan, såsom vi ofvan (s. 363) sett, upptogo nya gudar, erkände i allmänhet den
kristne gudens gudomlighet. De sågo i honom ett främmande folks
national-gud, ehuru en gud som var svagare än Odin och Tor; några föregifna under,
gjorda af de kristija presterne, vor>
då ofta tillräckliga att åstadkomma ett
omslag och den öfvertygelsen, att
dessas gud verkligen var den mäktigaste!
Dessutom voro de svenska konungarne i
allmänhet välvilligt stämda mot den ny*
religionen, hvarjemte dåtidens kristna
kyrka genom åtskilliga förhållanden i
högre grad än vår tids underlättade
hedningarnes omvändelse. Dessa
er-foro nämligen ett mäktigt intryck a:
gudstjenstens prakt, af
klockringningen, sången, rökelsen, de af talrik
ljus upplysta kyrkorna, presternes
lysande och dyrbara drägter.
Öfvergan-gen var också lätt från dyrkan af d*
många hednagudarne och deras bilder
425. Kristen jrnnsten 1 Hammarby ti]1 tillbedjan af de många, äfveu i bil-
der framstälda kristna helgonen.
Kyrkan fordrade ej heller af de nyomvände mycken kunskap om den nya läran, nifcm
nöjde sig vanligen med iakttagandet af de yttre bruken. En ofta begagnad
mellanform var »primsigningen» 1 2 3 eller bruket att med korset teckna de
hedningar, som visade benägenhet för kristendomen utan att dock ännu vilja
mottaga dopet. Detta skedde antingen lör att kunna hafva gemenskap både
1 De kristne betviflade cj heller de hedniska gndarnes tillvaro, men de sågo i dem endast ocis
andar, hvilka emellertid måste vika för korset, vigvnttnet och klockklangen, en tro hvars spår äsu
#skönjas.
2 Inskrift: Giulakr lit raisa stain eftir sun sin Inkifast auk Ingnar [h]ck at
hrothur sin. In Ybir [r i] s t i runa (Gjulak lät resa sten efter son sin Ingefast, och Ingvar hozx
åt broder sin. Men Ypper ristade runorna).
3 Af prima signatio, det första tecknandet. Enligt en gammal nordisk lag skulle de pria
-signade, som dött utan att hafva mottagit dopet, begrafvas utan kyrkliga ceremonier vid
kyrkogårdens gräns, der den vigda och ovigda jorden stötte intill hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
