Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Inledning - Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liga mål hade hvar sin lag, men en gemensam kyrkolag. Kyrkans väiak
makt medförde dock äfven vådor för landets frihet, emedan det svenska folk
hvilket högst af allt skattat frihet och sjelfständighet, nu kom i ett
beroende af utländska kyrkofurstar som stundom var känbart nog. I början al
medeltiden lydde Sverige, liksom de andra nordiska länderna, i kyrkligt
11-seende under erkebiskopen af Hamburg—Bremen, och sedan kom svensh
kyrkan i samma beroende af erkebiskopen i det då till Danmark höränn
Lund; ett förhållande som ej ens upphörde, då Sverige under senare hälften:
det tolfte århundradet erhöll egen erkebiskop i Upsala. Efter långvarig
strider blef väl landet slutligen befriadt från Lunds primat, men under hel,
medeltiden stod Sverige i ett förhållande till påfvestolen, hvilket hade
mycket större likhet med vasallens förhållande till sin länsherre, som hvarkr.
den förres skattskyldighet eller den senares högsta domsrätt saknades.
Vikingatågen upphörde småningom efter Nordens kristnande; enk
mot de af hedningar bebodda länderna fingo de ännu någon gång ifrag-*
komma, i synnerhet om de erhöllo form af korståg. De oroliga krafter, sir:
ej längre funno en afledare i vikingafärderna, bidrogo säkerligen i stallet tr
framkallandet af de stormiga tider, som nu inbröto och hotade den gamii
samhällsbygnadens bestånd. Faran afvändes likväl, och jemforelsevis te
tider följde, under hvilka man kunde egna sig åt lagarnas förbättrande oe:
andra sidor af den inre utvecklingen. På lagstiftningen utöfvade
kristee-domen ett välgörande inflytande; den förvildande och förödande blockhämk
inskränktes allt mer, i samma mån som staten fick makt att skydda allas Ir
och sjelf utkräfva stratf för mord och dråp; trälarnes ställning förbättrad*
och slutligen afskaflades träldomen fullkomligt genom kyrkans omedelbar,
inflytande.
En fara för de förut fullkomligt sjelfständiga böndernes frihet lag
likväl deri, att kyrkan småningom förvärfvade betydande jordegendomar, hulk.
ej längre innehades af sjelfegande bönder, utan af brukare. Deu vigth
grundsatsen om allas likhet inför lagen erhöll ock en svår stöt derigeo*
att vissa mål som rörde presterskapet ej längre afgjordes vid tingeu, ut..:
inför särskilda domstolar. Härigenom samt genom andra privilegier erhö;
kyrkans män en undantagsställning, hvilken, jemte de samtidigt ät sak
förmögna jordegare som kunde och ville utgöra russtjenst beviljade
stanfriheterna, grundläde ett kyrkligt och verldsligt stormausvälde, framkalkk
för de öfriga invånarnes frihet faror, hvilka endast med yttersta svårigk
kunde afvärjas.
Dessa och andra följder af en kristen kyrkas upprättande i Sverige
utvecklade sig småningom under det lialfva årtusende, som i vår historia
kändt under namnet medeltiden. Vi gå nu att skildra hufvuddragen af
laudets öden under detta märkliga tidskifte, öfver hvilket ett nytt ljus fallit
genom de trägna och mångsidiga forskningar, som under de senaste årtionden
egnats deråt både i Sverige och andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
