Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karelerne till den grekiska kyrkan och lägga dem under sitt välde. Den
ryska stat hvilken gränsade till Karelen var Novgorod, som, under det att
mongolerne underkufvat hela det öfriga Ryssland, lyckats nästan helt och
hållet behålla sitt oberoende och sin makt. Redan förut hade svenskarne i
Finland kommit i fiendtlig beröring
med ryssame i Novgorod, och under år
1292 omtalas nu ett förhäijande
infall af de senare i det sedan Birger
jarls tid svenska Tavastland.
Följande år (1293) afseglade en
stor svensk här till innersta delen af
Finska viken och landsteg i södra
Karelen. Sedan ett fäste uppbygts, som
fick naranet Viborg, återvände större
delen af svenskarne; de qvarvarande
utsträckte i böljan sina eröfringar ända
till Ladoga, der Kekesholm (det nu
varande Keksholm, på finska Käkisal-
ini eller Göksundet) eröfrades, men 49g Hertig Valdemar Magnussons bild, från hans
redan 1295 gick förloradt till ryssarne. sigill-
Dessa hade väl äfven försökt att intaga Viborg, men utan framgång.
Några år derefter, våren 1299, seglade Tyrgils Knutsson med en ny
här österut, denna gång till Nevas utlopp, nära hvilket ett fäste, kalladt
Landskrona, bygdes ej långt från den plats der S:t Petersburg nu ligger.
Svenskarne seglade äfven uppför floden till
Ladoga, men utan att dermed uträtta
något, hvarefter marsken med största
delen af hären återvände till Sverige
år 1300. Landskrona, hvars besättning
försvagats af sjukdom, föll dock redan i
maj 1301 uti ryssarnes händer och
förstördes, en för Novgorod vigtig
händelse, emedan den under kriget stängda
skeppsfarten från Östersjön genom Ne va
till denna stad nu åter blef fri.
Sedan svenskarne fattat fast fot i
Karelen, och kristendomen äfven der
böijat utbreda sig, fick den förut med
stora svårigheter kämpande finska kyr- m v A
e r / 497. Marsk Tyrgils Knutssons sigill1,
kan en bättre och lugnare ställning.
Vid denna tid (1300) lär biskopssätet hafva flyttats till Åbo från det nära
denna stad liggande Räntämäki; den till jungfru Marias och den helige
Henriks ära invigda domkyrkan i Åbo omtalas dock redan derförut såsom färdig.
1 Sigillvm Thyrgilli Kanvti filii (Tyrgils Knutsson9 sigill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
