Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens förra skede - Den materiela odlingen - Den andliga odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenska mynten från midten af det elfte till midten af det fjortonde
århundradet äro i flere afseenden mycket ofullkomliga. Sällan förekommer
konungens namn och sällan namnet på det ställe der de äro präglade; aldrig
årtal och aldrig värde1. Olof Skötkonungs mynt äro slagna i Sigtuna, sedan
slogos mynten på flere olika ställen. Mynt hus funnos nämligen vid slutet
af 1200-talet samtidigt i Stockholm, Upsala, Vesterås, Nyköping, Örebro,
Söderköping, Skeninge, Jönköping, Skara och Visby samt troligen i Lödöse
och möjligen i Kalmar. Vid midten af 1300-talet fans bevisligen mynthus i
sist nämda stad (andra delen, fig. 97), och åtminstone från Erik XIII:s tid
•ett sådant äfven i Åbo.
Utom det inhemska begagnades i Sverige under hela medeltiden äfven
en mängd utländskt mynt, såsom engelska, tyska och danska silfvermynt,
franska silfvermynt från staden Tours (»gros tournois») samt flere slags
guldmynt (»floriner» från Firenze, engelska rosenobler och rheinska gyllen;
andra delen, fig. 124 och 140) m. fl. De omtalas ofta i tidens handlingar
och hittas ej sällan i vår jord.
Den andliga odlingen.
Kyrkan. — Skatter till pafven. — Fattigvård.Sjukvård. — Kloster. — Undervisning. — 8kolor. —
Svenskar vid universitetet i Paris. — Vetenskap. — Literatnr. — Bibelöfversättning. — Språket. — Konstea.
Nästan all andlig odling är uuder medeltiden att söka inom kyrkan.
All högre bildning är heunes verk, den vetenskap som finnes idkas af hennes
män, och konsten, pånyttfödd af henne, tjenar till hennes förhärligande.
Kyrkan i Sverige var liksom i de andra katolska länderna en
sjelf-ständig stat i staten. Kyrkans män lydde ej landets lagar, utan dem de
sjelfva stiftat, voro i brottmål ej underkastade de för landets öfriga invånare
gemensamma domstolarna, ej skyldiga att aflägga trohetsed åt landets konung,
utan hörsammade såsom sitt öfverhufvud en främmande kyrkofurste; de voro
fria från nästan alla skatter till Sveriges konung, men skattskyldiga uuder
Roma. Sjelf sammanhållen af starka band, förstod den svenska kyrkan under
tider af allmän oro och upplösning att allt mer vidga sitt välde, öka sina
jordbesittningar, den tidens enda räntebärande förmögenhet och i alla tider
en källa till makt, samt ständigt ingripa i landets öden, ej sällan på ett satt
som visade, att makten låg mera i prelaternes än i konungens händer, i
synnerhet sedan biskopame intagit de främsta platserna i konungens råd.
Så mycket än ett sådant tillstånd är stridande mot hvad vi nu äro
vana att anse såsom förenligt med ett ordnadt samhällsskick, måste vi dock
besinna, både att mycket fordom sågs med andra ögon än nu och att Sverige
liksom det öfriga Europa står i så stor tacksamhetsskuld till medeltidens
kyrka, att vi ej få såsom hufvudsak betrakta de medel, hvarigenom denna
1 Det äldsta svenska mynt med årtal nr af år 1478; de äldsta med utsatt värde äro af 1643.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
