Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens förra skede - Den andliga odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»kollegium» af ungefar samma art som de »colleges», hvilka ännu finnas vid
de engelska högskolorna. Detta framgår tydligt af de noggranna föreskrifter,
som erkebiskopen i Upsala 1291 utfärdade för dem som bodde i dessa hus;
antalet fick ej gema öfverstiga 12, och alla skulle vid vite endast begagna
det latinska språket sins emellan. Äfven Linköpings och Skara stift
förvärf-vade sig hus i Paris för samma ändamål. Sedan universitetet i Prag stiftats,
började dock svenskarne allmänt besöka denna högskola, såsom lättare åtkomlig,
hvarför de svenska husen i Paris snart såldes.
Om än våra förfäder under den tid som nu är i fråga icke
sjelf-ständigt deltogo i de andra europeiska folkens
vetenskapliga arbete och icke efterlemnat
några historiska mästerverk af samma värde som
Saxes och Snorres, saknas dock ej märkliga
alster af dera3 literära verksamhet. Främst
böra vi deribland nämna lagarna, som äfven
till formen ofta äro af stort värde. Vigtig
är ock Rimkrönikans första del
»Eriks-krönikan», som hufvudsakligen skildrar hertig
Erik Magnussons öden och är författad kort
efter hans sons tronbest i gning; det första
svenska skaldeverk af större omfång och den
äldsta historiska skildring vi ega (s. 486).
Äfven i afseende på språket och den poetiska
framställningen står den öfver rimkrönikans
senare delar. Troligen i förra hälften af
1300-talet är också den berömda skriften Um
sty-rilse kununga ok höfdinga författad, den
svenska medeltidens yppersta verk och en stor
prydnad för vår literatur1. Den innehåller
förträffliga politiska och moraliska lärdomar,
framstälda på ett kraftigt och kärnfullt språk,
hvars renhet gör skriften ovärderlig för den
svenska språkforskningen. Författaren är
okänd; troligen har han haft någon utländsk
förebild för sig.
Det fjortonde århundradets märkligaste
företeelse äfven på det literära området var Birgitta, dotter af
uplandslag-mannen Birger Persson (s. 453). Född på Finsta omkring 1303, uppfostrades
hon efter moderns död hos sin moster Ingrid på Aspnäs i Östergötland och 1 2
1 Den trycktes på Gustaf II Adolfs befallning. Dess äkthet har väl ifrågasatts, emedan ingen
gammal handskrift var känd., men är nu höjd öfver alla tvifvel, sedan man 1867 funnit två blad
af en sådan handskrift.
2 Inskrift på en jernribba: Asmu[u]ter gärthi dy r (Åsmund gjorde dörren). Samma namn
förekommer på dylika dörrar i Visingsö och Väfversunda kyrkor; den senare ligger nära Vadstena.
ävtriges historia. I. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
