Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Sveriges medeltid, förra skedet, 1060—1350 - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens förra skede - Den andliga odlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deri låg för samhällets lugna utveckling, och vi få vid en jemförelse mellan
kyrkans förmögenhet då och nu ej förgäta, att kyrkan under medeltiden icke
blott motsvarade hvad vi nu förstå med detta ord, utan äfven hvad som hör till
’ fattigvårds-, sjukvårds- och undervisningsväsen. En del af tionden var anslagen
till de fattige, hvarjemte i flere städer funnos hospital och helgeandshus, de förra,
tillflyktsorter hufvudsakligen för spetälska, de senare för sjuklingar och fattiga.
De med kyrkan nära förbundna gillena hade väl ock ofta i Sverige såsom i
grannländerna understöd åt sjuka eller nödlidande medlemmar till en af sina,
vigtigaste uppgifter. En vacker, om än af efterveriden lätt förgäten
verksamhet för sjukas vård och lindrande af nöd har också utöfvats af klostrenr
hvilka under 1200-talet fingo en betydlig tillökning genom de många, som då
anlades här i landet af franciskaner- och dominikanerordnarnas medlemmar1.
För presternes utbildning
voro skolor nödvändiga, och
att sådana funnits, se vi bland
annat deraf, att de »fattiga
skolgossarne» i stiftsstäderna
ofta ihågkommos med gåfvor i
testamenten. De, som
efter-sträfvade kyrkans högre platser
och derför borde ega
vidsträcktare kunskaper, måste dock söka
dem utom landet, och vid det
ryktbara universitetet i Paris,
det enda norr om Alperna ända
528. Dopfunt af sten från Norums kyrka, Bohuslän1 2. 134^ <jå føt j prag stifta-
Nu i statens historiska museum. . _ .
des, hatva en mangd svenskar
studerat, till hvilkas understöd offentliga och enskilda bidrag i penningar och
böcker3 tidigt gåfvos. År 1285 inköpte upsaladomprosten Andreas And två
hus i Paris till bostad åt studerande från erkestiftet, hvilka der bildade ett
1 Den förra orden stiftades af en rik köpmausson från Assisi i Italien, som af sin långvariga
vistelse i Frankrike kallades Franciscus (f 1226), den senare af Dominicus, bördig från Spanien och
död i Bologna 1221. Franciskanerne kallas äfven gråbröder och barfotamunkar (för siu drägt)
och minoriter (»de mindre bröderne»); dominikanerne benämdes svartbröder och predikarbröder.
Gemensamt hade de namnet tiggarmunkar, emedan de skulle lefva af almosor. Flere svenska
kloster af dessa ordnar anlades kort efter stifternes död. — I början af 1200-talet stiftade äfven Clara
från Assisi en med franciskanerne nära förbunden nunneorden, till hvilken det af Magnus Ladulås
på Norrmalm anlagda klostret hörde (s. 425).
2 Svän kärthe (Sven gjorde [funten]). De fem sista tecknens betydelse ur ej kiind. Under
inskriften ses en man, som omgifves af fyra ormar och tyckes med fotterna spela på en harpa eller
dylikt. Troligen skall detta föreställa »Gunnar i ormagården», en scen ur den från Eddau kända
sagokretsen om Völsungarne och Gjukungarne.
3 Böckerna, hvilkas afskrifvande kostade mycken tid och möda, betingade derför pris, som i
förhållande till de nn varande voro oerhörda. Vesterås domkyrka egde 1317 ett »missale», som
kostat 10 mark silfver (mer än 3 000 kronor), och en dekretalsnmling, för hvilken betalats 6
skep-pund koppar, värda 100 mark penningar (mer än 6 000 kronor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
