Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Femte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första Akten. Femte Scenen.
5t
Och vi höllo fasligt väsen : ”åskan bröt ur blixtar fram.”
Månan kom ordentligt af sig, glömde bort sin gamla ban,
Solen tog sin lampa till sig för att spara den en stund,
Svor, att icke lysa er, så länge Kleon förde er.
Och ändå ni valde honom. Ryktet går, att här i stan
Äro usla råd just hemma, men att gudarna likväl
Ständigt vända till det bästa allt hvad ni försynda er.
Hur ni gå i land med detta, det skall straxt bli
klart för er
När den korpen Kleon först är fälld för mutor och
för stöld,
Och ni derpå väl ha slagit in hans nacke i sin black;
Åter på det gamla viset, om ni sen försyndat er
Blir det dock till stadens bästa; allting gån er väl
1
1
1
i hand.
HALFCHOREN.
Mäktige Phoebos, blif mig när,
Deliske gud, som innehar
Kynthiska klippans höjder.
Kom äfven du, som, såll, bebor tempel af
Ephesos Gudamakt,
guld,
Der dig Lydiens döttrar tjena.
Du ock, gudinna, som bor midt ibland oss, och
Har i din hand din egid och din stad, Athenea!
Och du, som från Parnassens topp
Med högtidsblossen strålar ned,
Glad bland Delphiska qvinnors ras,
Orgiers prest, Dionysos!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
