Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sköterskan. Eller med mamma och pappa på pro-
menad uppe på Monte Pincio dit de brukade gå ibland.
Hon reste sig med en suck. Det var bäst gå hem.
Tant Nanny blev bara ond om hon dröjde för länge.
Och då brukade hon lugga Monika och säga att hon
var bortskämd.
Ack, om hon haft sin mamma och pappa att gå hem
till, tänkte hon då hon tog sin skolväska och traskade
iväg. Inte hade hon klarat sig i skolan, det visste hon.
De blev väl onda på henne för det nu. Och hur skulle
det bli i sommar måntro? Det hade ingen talat om.
Bara att de skulle flytta till en mindre våning i höst,
det hade tant Nanny så ofta sagt.
Monika kom fram till sin gata och gick dröjande in
i porten till 12 : an där hon bodde. Hon tog hissen upp,
öppnade dörren med sin nyckel, ty tant Nanny ville
inte att hon skulle ringa.
Det hördes röster inne i farbror Ernst rum. Monika
stannade då hon hörde sitt namn nämnas.
— Men var skall vi göra av Monika?
— Hon kan väl bo i jungfrukammaren. Det rummet
får du ju ledigt.
— Nej, vet du Ernst, jag måste helt enkelt ha det
rummet om det kommer någon gäst. — Det var tant
Nanny och farbror Ernst som talade. Monika visste
att hon inte borde stå och lyssna. Men då de sade hen-
nes namn stannade hon helt omedvetet och hörde på.
— Hon är ju bara din kusins barn, fortsatte tant
Nanny. Vi kan väl inte vara tvungna att ha henne
jämt.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
