Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå, man fick väl se. Gudrun skulle hålla ett öga på
henne så att inte mamma skämde bort henne allt för
mycket. Barnuuppfostran var egentligen ganska in-
tressant.
Även fru Sörensson var färdig med sin frukost. Hon
gick dröjande ut i vardagsrummet, stannade ett ögon-
blick framför ett vackert porrätt av en ung flicka, en
gåva av svärsonen till den första julen efter Birgits
och hans giftermål.
Men fru Sörensson hade ej tid att dröja här länge.
Det var mycket att ordna nu.
När Gudrun kom hem från skolan på eftermiddagen
fann hon sin mor och Malin, den gamla trotjänarinnan
som följt modern från barndomshemmet och ännu
bodde kvar hos dem, i full färd med att flytta om
möblerna och ordna i Birgits gamla rum.
Det rummet hade stått tomt så länge nu och bara
använts till gästrum. Med litet ny kretong på stolarna
skulle det bli alldeles som förr igen.
— Ah, kan fröken Gudrun tänka sig att det är frö-
ken Birgits flicka som skall bo här!
— Jag tror att Malin verkligen tänker sig att det
är Birgits egen flicka, tänkte Gudrun för sig själv.
Ja, då får ungen det bra, det vill jag lova!
På kvällen satte sig fru Sörensson att skriva sitt
svar. Men hon adresserade det till herr Berg.
— Han åtog sig ju att vara Monikas förmyndare
ser du, Gudrun, sade hon. Jag vill vända mig till ho-
nom direkt. Vill han betala något för Monika så sätter
vi in det på en bankbok åt henne, för själv vill jag
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
