Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, det gör detsamma, oss får hon säga mormor
och moster till. Jag vill inte kallas vid namn av en
så’n liten unge, och tant låter så tråkigt. Hur gammal
är hon egentligen.
— Hon måste vara 11 år nu. Hon var ju 8 år då
Birgit och Rolf gifte sig.
— Ja, då skriver vi då, lilla mamma, och gör upp
affären! Gudrun såg på sin mor. Det var med flit hon
slog an denna lätta ton. Modern blev alltid så vemodig
då den döda systern kom på tal.
Det hade varit en stor sorg då Birgit ryckts bort så
hastigt. Kanske skulle det bli nyttigt för mamma med
den lilla flickan att tänka på. Råd hade de ju också
att ta sig an henne, även om farbrodern inte betalade
för henne. Men det borde väl också finnas en del efter
Rolf, värdefulla tavlor om inte annat. Det skulle nog
bli bra.
Nej, nu måste hon gå tillbaka till skolan. Hon steg
upp från frukostbordet, kysste modern helt lätt på
det ännu så rika, svarta håret och gick med hurtiga
steg ut ur rummet.
Gudrun var ett par och trettio år. Hon var lärarinna
i stadens flickskola, där hon själv och systern gått som
barn. Modern och hon delade nu hemmet och det skulle
väl bli så, så länge de levde, efter vad det såg ut.
Nu skulle de alltså bli tre igen i sitt gamla hem.
Det skulle bli roligt att se vad för sorts unge Birgit
haft till styvdotter. Birgit hade tydligen varit mycket
förtjust i henne. Det mindes Gudrun från alla systerns
brev.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
