Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mona gick fram till moster. En ordentlig örfil smäll-
de på hennes kind.
— Moster, moster får inte slå mig, det tål jag inte.
Alldeles röd och med trotsigt flammande ögon stod
Mona där.
— Jo, min vän, det får du allt tåla om du förtjänar
det. Och jag hoppas att inte mamma skall lägga fing-
rarna emellan när hon får se hur här ser ut. Titta här!
Anklagande pekar moster Gudrun på bordet de farit
runt. Se så skråmiga möblerna är. Se på golvet!
— Vad är det som står på? I dörren stod mormor
och såg in.
Det var en syn hon såg! Stolarna voro körda mot
väggarna, bordduken låg som en trasa på golvet.
Monas blå cykel stod med sin borgmästarpinne ner-
fälld mitt emellan soffan och bordet. På golvets eljest
så blanka yta gingo vinglande spår runt, runt bordet.
Det var som en jätteorm dragit fram där.
Framför Gudrun stod så slutligen Mona, svettig och
trotsig med håret på ända och den ena kinden flam-
mande röd.
Nu bultade det på dörren från köket. Gudrun öpp-
nade den.
— Här var låst mellan köket och hallen, sade Malin
förargat.
Och så har det varit bud från majorskan som häl-
sar och frågar vad som står på. Det har varit ett sånt
liv. Hon undrade om det hänt något och om hon kunde
hjälpa till på något sätt.
— Hälsa majorskan att inget har hänt. Nu skall här
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
