Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Goddag, goddag! Gustav tryckte helt vänligt
Monas hand.
Nu fick även Dick slippa ut ur sitt fängelse. Han
skällde av glädje så att ingen på en lång stund kunde
göra sig hörd.
Mormor och Mona stuvade in sig i släden bland
alla fäilarna. Gustav ställde sig bakpå. Dick sprang
bredvid och så bar det iväg ut på landsvägen.
— Hur mår min svåger?
— Jo tack, kyrkoherden mår allt bra. Han börjar
bli gammal förstås.
— Hur mår de hemma då?
— Jo tack, det knallar.
Gustav var inte vidare pratsam, tyckte Mona, men
han såg så snäll ut.
De foro framåt mellan höga snövallar. De mörka
granarna stodo som på vakt utmed vägen.
— Nu äro vi snart framme, sade mormor.
De närmade sig ett vackert rödmålat hus med stor
veranda. Dörrarna slogos upp då de svängde upp
framför trappan. Och där stodo kyrkoherden och
hans hushållerska och tog emot.
Varm mat väntade i den stora salen, där en kamin
glödde hemtrevligt. Långa, ljusa trasmattor av en
sort Mona aldrig förr sett lågo på golvet. Allt var
så ljust och glatt.
Efter maten gick hushållerskan med Mona till
granngården för att hon skulle få bekanta sig med
barnen där.
Det blev en rolig eftermiddag. Tiden flög bort.
8 — Monika kommer hem. 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
