Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter kvällsmaten läste farbror kyrkoherden en
aftonbön. Då kom även jungfrun in och alla sutto
tysta och andäktiga och hörde på. Mona satt i soff-
hörnet hos mormor. Hon var så glad men så sömnig,
att hon tyckte hon kunde knappt hålla upp ögonen.
Mormor gick med henne upp på gästrummet de
skulle dela.
— Nu skall du sova gott min flicka, sade hon. Jag
kommer snart upp. Du är väl inte rädd för att ligga
ensam den stunden?
— Neej, inte rädd. Svaret kom så tveksamt. Men
snälla mormor, stanna hos mig!
Fru Sörensson satte sig vid Monas lilla säng. I
kakelugnen sprakade en brasa innanför ett galler.
Flammorna kastade sitt sken långt ut på golvet. I
denna vackra skymning låg Mona med sin hand i mor-
mors och småpratade om allt roligt hon haft under
dagen. Snart somnade hon lugnt. Mormor bredde väl
över henne och gick ned en stund till sin svåger.
Nästa morgon fortsattes leken och arbetet med snö-
fästningen.
Vid middagsdags hade de Klampenborg, sin stolta
fästning, färdig. Mona rusade hem till maten och kom
helt andfådd in till mormor.
— Snälla mormor, tror mormor att jag kan få ett
ljus också, sade hon. Vi skulle sätta ljus i fönstren
på fästningen i kväll.
— Det kan du nog få, vi skall tala med fröken
Selma, svarade mormor. Och Mona hade ljus med då
hon kom tillbaka till bygget.
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
