Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon hade alla samlade och det blev matsäcksätning
och kaffedrickning över lag.
— Men titta, ni är ju våta, sade Ulla högt och tyd-
ligt med en sidoblick på lärarinnan, och samtidigt
pekade hon på Margaretas och Monas byxben. Ja,
snön och isen hade smält vid värmen från brasan och
deras och Karins kläder voro ovanligt skrynkliga och
fuktiga.
”Lövet” kände med handen på Monas skiddräkt.
Hon satt närmast.
— Har ni varit våta? Hur kan det komma sig?
Innan varken Mona eller de andra två syndarna
hunnit svara hade Ulla hunnit berätta att de tagit
en annan väg.
— Vi kom i ån med benen, sade Margareta med
en föraktlig blick på Ulla. Det kan vi tala om själva.
Vi gick en genväg, fröken.
— Tänk att ni aldrig kan lära er att ni inte får
gå ifrån varandra på våra utflykter! Fröken Löv var
riktigt förargad. Ni måste lyda order, flickor!
Det är stor skam att göra som ni. Tänk på att jag
har ansvaret för er. Hur skulle det ha gått om ni
nu kommit i vattnet och inte kunnat ta er upp?
Fröken Löv grälade på dem en lång stund och sluta-
de med orden:
— Nu får ni gå raka vägen hem, vi andra skall
göra en sväng över Högtomtsbackarna, men er vill
jag inte ha med. Ni får fara hem och byta kläder
fortast möjligt. Och så få ni vara glada att ni slipper
med den här skrapan!
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
