Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är skillnad på oärlighet och odygd, sade hon.
Jag tror inte att Margareta narras, och Mona är det
ärligaste barn jag har träffat på.
Så gick tiden. Mona skötte sig bra den här terminen.
Hon hade inte ens många uppskrivningar. Fröken Löv
hade ju aldrig bråkat om deras olydnad under skid-
färden, varför både Margareta och Mona gick och hop-
pades på bra betyg till och med i ordning. Om bara
inte den här otrevliga stöldhistorien varit skulle allt
ha varit roligt och lugnt.
Flickorna läste om Italien i geografikursen den här
våren. Det tyckte Mona var gränslöst roligt. Hon
visste så mycket som hon fick berätta för de andra om.
Just i dag hade flickorna geografilektion. Mona
beskrev så livligt för kamraterna och fröken Borg-
ström hur hon en gång fått följa med föräldrarna upp
på Vesuvius topp. Hon berättade om linbanetågen som
gå uppför den branta sluttningen, men även om åsnor-
na som man kunde få rida på dit upp. Vägen gick först
förbi de härligaste vingårdar där det växte stora och
saftiga druvor som de fingo smaka på. Sedan kom det
svarta lavafältet, en svart, hemsk och död trakt, där
intet liv fanns. Hon berättade också om hur en vakt
höll henne när hon väl kommit upp för att hon inte
skulle få svindel då hon såg ner på ena sidan i den
svarta och svavelgula sänkning där kratern stack upp
och på andra sidan ned på den blå Neapelbukten djupt
nedanför.
— Min pappa gick ner till kratern, sade hon. Men
lavan var så varm att det brändes hål på hans sko-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
