Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fru Sörensson såg hastigt upp.
— Se, jag och min fru vi förhastade oss nog litet
då vi skickade iväg henne. Det var ju så nyttigt för
Monika att få vara här och få så god hjälp att finna
sig till rätta i skolan. Det förstår jag ju. Men nu borde
vi väl ta hem henne igen.
Jag hade ju alltid tänkt att Rolfs dotter skulle ha
ett hem hos mig. Det var min fru som var litet nere
förra våren. Men nu ha vi köpt oss en större villa i
Bromma och nu har vi god plats för henne. Min fru
är villig att försöka igen med ett barn i huset. Herr
Berg tystnade litet förläget.
Det hade blivit så förunderligt tyst i rummet.
Gudrun såg på sin mor, reste sig upp och lämnade
dem ensamma. Hon kunde ju inte hjälpa sin mor med
detta. Hon som själv inte skulle vara kvar hemma.
Men hur skulle mamma ta det? Mamma som var så
fäst vid Mona. Kunde herr Berg verkligen ha någon
rätt över flickan?,
Gudrun stannade i matrummet där hon kunde höra
vad som sades. Hon ville stå beredd att gå in och
vädja till herr Berg om modern skulle behöva hjälp
att övertala honom. För det förstod hon att utan Mona
kunde mamma helt enkelt inte vara.
— Tror herr Berg att Mona var lyckligare i ert
hem?
Fru Sörensson talade så sakta. Herr Berg rodnade
lätt.
— Ja, inte lyckligare, snälla fru Södensson, men vi
skulle försöka ställa det bra för henne vi också. Min
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
