Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den djuriska moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stammen torde äganderättskänslan först ha gjort sig
gällande i önskan att för sig behålla de kvinnor, man fångat
eller tillbytt sig; den nytta, hustrurna gjorde sin herre
och man, väckte antagligen tidigt hos honom den
moraliska åskådning, som en buschmän uttryckte sålunda: »När
man tar min hustru, gör man orätt; när jag tar en annans,
gör jag rätt.» En åskådning, som i våra samhällen icke
saknar anhägare — ehuru mindre öppenhjärtiga.
Äktenskapsbrottet straffas, som ovan påpekades, i
sin egenskap av stöld; ofta dödar vilden sin brottsliga
hustru eller avskär åtminstone — och uppäter ofta —
hennes näsa. Känslan av äganderätt till hustru ocb barn
följes sedan av äganderättskänslan till vapnen eller
redskapen, som man tillverkat, husdjuren, som man tamt;
slutligen — och under ett senare skede — till jorden,
som man odlat; sist till betesmarken och skogen.
Överallt ha i det äldsta samhället kvinnorna och all annan
egendom varit samegendom och, då allt tillhörde alla,
uppstodo vissa ömsesidighetsbegrepp, vissa
gemensamhetsvanor, mot vilka aktningen för egendomen sedan haft svårt
att kämpa sig fram. I ett kommunistiskt samfund är det
varken brott att taga eller dygd att giva: gästfrihet,
givmildhet äro där så självklara, att de icke anses som
ädelmod; tacksamhet blir således även en i allmänhet
okänd företeelse. Hos eskimåerna t. ex. dela alla den
val någon av dem fångat; har man vapen eller kajaker,
lånar man ut dem och låntagaren ersätter dem ej, ifall
han förstör dem; långivaren har ju endast lånat av sitt
överflöd; stjäla betyder blott att taga det nödvändiga
från någon. A andra sidan måste alla dela mödorna vid
jakt och fiske. Vill någon undandraga sig dessa mödor, så kan
han det och lever då för sig själv, men på sin egen risk; han
får behålla sin fångst, men ej påräkna hjälp av de andra.
Dessa, av gemensamhet i egendom och arbete präglade, seder äro
ett övergångsskede från kommunism till »privategendom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
