Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Vildens moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortleva inom de flesta nutidsmänniskor, driva dem till
lågheter, beröva dem deras handlingsfrihet och komma
dem att tåla översitteri eller att själva öva det.
Slavblodet kan endast långsamt omsättas i den fria människans
ådror. Om vi än ge oss själva frisinnade lagar, fria
människor kunna vi ej strax genom dem skapa. De
flesstas karaktärer lida ännu av slavarvet från våra
jordkrypande förfäder. Och innan uppfostran och samhällsvanor
upphöra att inprägla den blinda underkastelsen som
barnets och medborgarens främsta dygd, kunna vi icke vänta
att få se verkligt frigjorda människor.
B. De svagas behandling. I detta avseende
skiljer sig vildens moral föga från den djuriska moralen,
utom så till vida som upphörandet av människoätande
medför en ökad aktning även för de svagares liv.
Husfadern har emellertid ännu i regeln oinskränkt rätt över
hustruns och barnens liksom slavens liv; härskaren har
det över allas. Inom hans räckhåll finnes, som vi sett,
icke rum för rättvisa; svagheten äger där intet skydd mot
styrkan.
Dock börjar under detta skede rättvisans begrepp
utveckla sig ur den självbevarelseinstinkt, som gör att
man sätter sig till motvärn, om man av sina jämlikar
förfördelas. Man vill ha vedergällning för den orätt man
lider; ur detta vedergällningens begrepp utvecklas
rättvisans. Man gav den enskilde rätt, när han kunde taga sig
rätt, när han kraftigt hämnade ett våld mot sin person
eller sin egendom. Nävrätten var den första yttringen av
rättskänslan: »öga för öga, tand för tand» blev denna
känslas enkla, hårda uttryck; ingen hänsyn togs till
bevekelsegrunder eller förmildrande omständigheter. När
seden tillräckligt länge ansett självhämnden som en rätt,
blir den småningom också fattad som plikt: blodshämnden
blir en helig handling och det dröjer mycket länge innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
