Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: Liberalismens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade han dessutom fördjupat sig i politiska studier och snart
blifvit en ifrig anhängare af Englands konstitutionella
författning och seder. Han är väl en af de förste som här
hemma yrkar på »ministerstyrelse». Härunder hade han
äfven kommit in på ekonomiska frågor. Som bekant var
vid denna tid England protektionistiskt. Schwerin hyllade
samma ekonomiska.system: han fann orsaken till rikets
ekonomiska betryck i jordbrukets usla ställning och ansåg, att
höga tullar och införselförbud skulle förbättra förhållandena
genom högre priser på landets egna produkter. Dessa
ekonomiska åsikter stodo i skarp strid med det härskande
systemet, merkantilsystemet, som hyllades af borgarståndet och
hade sina försvarare i regeringen. Schwerins förnämsta
motståndare var emellertid Hans Järta, under hvars förvaltning
Sverige blifvit transitoplats för Englands varor. Den senare
hade emellertid icke säte på riksdagen.
Schwerin var dock en alltför ombytlig natur för att
kunna uträtta något. Redan innan riksdagens slut hade han
dragit sig tillbaka, och när år 1817 en ny riksdag samlades
för att öfverlägga om botemedlen mot den kris, som gick
öfver landet, samlade sig riddarhusoppositionen kring en ny
ledare. Det var Karl Henrik Anckarswärd, hvilken verkade
genom helt andra medel än Schwerin. Han tjusade
riddar-huset genom sin eldiga vältalighet, sin klangfulla röst, sin
manligt sköna gestalt och förnäma hållning. Nu hade äfven
oppositionen spridt sig till bondeståndet, hvarest Anders
Danielsson var dess ledare. Anckarswärd yrkade, att
ministrarna skulle framlägga en statshushållningsplan. Sin
egentliga konstitutionella märkvärdighet fick dock denna riksdag
därigenom, att ständerna nu på fullt allvar tycktes vilja
begagna sig af de kontroller öfver styrelsen, som den nya
grundlagen lagt i konstitutionsutskottets och ständernas
händer. Redan 1818 framställdes flera anmärkningar, och
en af dessa, som af Anckarswärd framfördes mot konungens
gunstling, Cederström, var af sådan art, att denne ställdes
inför krigsrätt, och endast med möda frikändes.
Oppositionen vid dessa första riksdagar under det nya
statsskicket är emellertid i det stora och hela af mycket
godmodig art; ännu saknades verklig målmedvetenhet, man
hade ännu icke samlat sig. Detsamma gällde äfven
mot-partiet. Det fanns ännu inga ledare. Bak kulisserna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
