Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupet af dessa åsikter huru man vill. Dess betydelse i
svenskt kulturlif kan endast jämföras med Dalins Argus för
frihetstiden eller Stockholmsposten för Gustaf den tredjes
generation. Hierta samlade så småningom omkring sig alla
landets bästa pennor, hvilka lämnade bidrag dels såsom
tillfälliga, dels såsom fasta medarbetare. Palmaer skref där 1834
sina bref till Svenska Minerva, i hvilka Tegnér plumpt men
kvickt förhånades. 1835 började Sturzen-Becker sina eleganta
kåserier. När Stockholmsposten gick in (ett af de första
offren för den segrande Aftonbladskonkurrensen), uppsamlade
Hierta den gamle, något narraktige hedersmannen kapten
Lindeberg. Efter 1839 tillhörde Almqvist under en följd af
år tidningens medarbetare. Under fyrtiotalet tillkom så en
hel ny falang af författare, fostrade just i
Aftonbladslibera-lismen, och denna spriddes då genom både poesier och
romaner. Hela fyrtio- och femtiotalet i vår litteratur »osa
Aftonblad». Brauns poetiska betraktelser öfver dagens
händelser och frågor, Blanches sentimentala brottmålsromaner,
Sturzen-Beckers republikanska drömmar, Strandbergs
strids-sånger, allt är prägladt af denna samma Aftonbladsliberalism.
Aftonbladet ägdes af Hierta och stod under hans
personliga ledning fram till 1851. Under hela denna tid kämpade
tidningen för samma program. Man har påstått
motsatsen. Särskildt ytterlighetsbladen, som uppstodo i början
af fyrtiotalet, af liberal såväl som af reaktionär karaktär,
Folkets röst, Biet etc. "påstod©, att Hierta endast var
affärsman och vände kappan efter vinden. Affärsman var han
visserligen och det så klok, att han förstod, att den, som
länge vill bevara publikens förtroende, också bör behandla
den med redbarhet. De motsägelser, soin man trott sig finna
i hans uppträdande, bero dels därpå, att han aldrig var
ytter-lighetsman, dels låta de förklara sig ur taktiska skäl. Det
är sant, att Aftonbladet stämde ner tonen och intog en
afvaktande hållning i början af fyrtiotalet. Den gjorde
det emedan man väntade, att regeringen med Oskar den
förstes uppträdande på tronen själf skulle genomföra
liberala reformer. När Aftonbladet fann, att dessa förhoppningar
gäckades, grep den åter till offensiven. Att bladet mattades
omkring 1848 berodde åter på de allmänna tidsförhållandena,
och det var också då som Hierta afgick: han såg att den stora
kampen var slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
