Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De liberala ytterlighetsbladen, hvilka i ungdomlig ifver
löpte linan ut och helt doktrinärt ville se programmet
ut-fördt i sina logiska konsekvenser, funno Hierta ofta för ljum.
Svärmare var han visserligen aldrig i politiken. Tidningens
program var klokt och förståndigt lämpadt efter landets
behof och utan allt exalteradt imiterande af utländska mönster.
Det upptog aldrig till behandling andra frågor ån sådana, som
på fullt allvar kunde debatteras i Sverige, och som det
verkligen fanns förutsättning för att folket under den närmaste tiden
skulle kunna lösa. Och huru många af de reformer, som då
föreslogos, vänta icke ännu i denna dag på sin lösning eller
hafva först på sista tiden genomförts! Betecknande är, att
Hierta alltid med försiktighet rörde vid de religiösa frågorna,
helt enkelt emedan det icke ännu fanns resonansbotten för dem
hos folket. Han beskylldes ofta af motståndarna för att vilja
infora republiken i Sverige, och det kan icke nekas, att han
särskildt under sina tidigare år bade republikanska tendenser
såsom liberalismen Öfverallt i Europa; men å andra sidan
sade han sannt, då han förklarade, att han aldrig föreslagit
republiken: han hade endast pekat på den som ett aflägset
mål. Han nöjde sig i detta afseende med att kämpa för
konstitutionellt styrelsesätt.
Aftonbladets program är således under hela Hiertas regim
detsamma men med nyanser efter olika perioder. Tiden från
1830—1834 är det första stadiet i Aftonbladets tillvaro, under
hvilket det långsamt men säkert vinner terräng, och Hierta
småningom når fram till att blifva den »erkändt främste».
Efter denna riksdag inträder hvad man kallat rabulistskedet,
tiden för den häftigaste striden, hvilket kulminerar med året
1838. Därefter följer i början af fyrtiotalet en afmattning i
bladets redigering. Åtskilliga af de påyrkade reformerna
hade redan då nått sitt förverkligande, och man befann sig
i en nödvändig reaktion.
Aftonbladet blef språkröret för alla de reformer, som
sysselsatte denna tid. Ty det är från 1830 och fram till
1864 som det svenska samhället genomgår sin stora
omvandling. Vi hafva svårt i våra dagar att föreställa oss de stora
förändringar som under dessa decennier timat. Ända fram
till 1840 var Sverige ännu en så godt som enväldigt styrd
stat. Samhället var indeladt i fyra skarpt skilda stånd. Af
dessa var det egentligen adeln som hade någon betydelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
