Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgarståndet var obetydligt och hade ännu icke nått till
någon större utveckling; bönderna stodo ännu lågt. Det erinrar
om frihetstidens partistrider, när man ännu 1828 kunde muta
bondeståndet att gå regeringens ärenden i tryckfrihetsfrågan.
Representationen öfvade icke stort inflytande, ty dels
sammanträdde den endast hvart femte år, dels var dens arbetssätt,
med fördelning på fyra stånd, alltför klumpigt. Och om det
fria svenska folket på denna tid bör man icke tala allt för högt.
Det var fattigt och kujoneradt, förstördt af brännvinet, som
i floder rann genom landet tack vare husbehofsbränningen;
det var rått och våldsamt såsom de blodiga brott, hvilka
hörde till ordningen för dagen, utvisade. Rättsordningen var
ytterst bristfällig och godtycklig; i brottmål användes en
inkvisitorisk förhörsmetod, och till och med vissa former af
tortyr förekommo. Husagan bedrefs ännu med ifver och
hade långt fram i århundradet ifriga försvarare på
riksdagarna. Når herremannen på resor fann, att skjutshästarna
icke förde honom tillräckligt snabbt framåt, lade han helt
enkelt piskan på skjutsbondens rygg. De svenska
samhällsförhållandena under denna tid erinra icke så litet om de
ryska i våra dagar. Oredlighet och mutor voro icke
ovanliga bland ämbetsmännen. Trots allt detta var det emellertid
ett intelligent och vaket folk af gammal germansk stam, som
nu, sedan det en gång på allvar fått fred, började att kämpa
för sin frihet och själfständighet.
Och i alla de reformer, som nu genomfördes, har
Aftonbladet höjt sin stämma. Det öfvertog från Argus kampen
för konstitutionalismen och tvingade slutligen genom sitt
djärfva och kloka uppträdande regeringen att återgifva den
tryckfrihet, som 1812 slopats. I Richerts och Anckarswärds
fotspår kämpade det ihärdigt för representationsförändringen.
I ekonomiskt afseende arbetade Hierta både på riksdagen
och i tidningen för en friare tullagstiftning (vid denna tid var
importtullarna ofta ända till 50 % af varans värde; vanligt var
10 %—5 %; också lurendräjades betydligt), för näringsfrihet
och i allmänhet för afskaffandet af den otalighet monopoler
och privilegier som stod i vägen för en sund konkurrens.
Vidare har han ofta och ihärdigt talat för husagans
af-skaffande, för förändrade arfslagar och humanare
brott-målslagstiftning. I korthet: han stred för offentlighet i alla
ärenders behandling, för lagbundenhet i alla dess former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
