Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - IV. Magnus Jakob Crusenstolpe. Fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men pft klassvalets grund. De fyra stftnden skulle ersättas
af två kamrar. Detta förslag är således föga radikalt. Det
är ungefar af samma innebörd som konstitutionsutskottets
af 1818 års riksdag. 1828 utgaf han Politiska åsikter af M.
J. Crusenstolpe utgörande ett långt och svamligt kåseri, en
slags öfversikt öfver Sveriges inre historia, dess konungars
och dess ständers ömsesidiga förhållanden från Gustaf Vasas
lid och fram till 1738, då Arvid Horn slöt sin politiska bana.
Arbetet år dediceradt till Riksens Ständer, hvilka han
tilltalar på följande sätt:
»Jag har icke blott genom tankspel, men ur erfarenheten och tidböckerna,.
&dagalagty huru enighet mellan Riksst&nden gjort dem gemensamt starka; huru
afund och split verkat i motsatt riktning; huru st&ndsagg och lystring till
egennyttans röst gräft statsförfattningens graf, huru denna åter alltid är välmågans;
huru ingen trefnad finnes i samhället utan frihet, ingen frihet utan lag, ingen
lag utan helgd och lydnad; huru enväldet skapar och begär slafsinne; huru
lätt m&ngväldet urartar till tvedrägt: huru folkets säkerhet kräfver, att
statsmakterna noga afvägas och nogrannt tillhållas stadna hvar inom sin gräns; huru,
om denna öfverträdes godtycket eller själfsvåldet inträda; huru s&ledes
fosterlandet är lika att beklaga, om det behöfver dansa för en eller mänga tyranner».
I förordet tillägger han:
»Analysen af nu gällande grundlagar och betraktelser öfver värt nuvarande
samhällskick, samt ett försök att bestämma begreppen ang&ende den
maktpåliggande, ömtåliga, nästan dagligen vidrörda men icke behandlade frågan om
svenska nationalrepresentationen, utgöra det egentliga, eller, om jag så får
uttrycka mig kärnan af arbetet äfvensom dess hufvadsakliga syftemål.»
Emellertid utkom af detta arbete aldrig mer än första
delen af innehåll såsom ofvan angifvits. Någon behandling
af representationsreformen söker man således där förgäfves.
Denna finnes i stället i hans Försök till en Critik öfver Herrar
C. H. Anckarswärd och J. G. Richerts förslag till
nationalrepresentation. (1830)*. Dessa båda författare hade närmast
utgått i sitt förslag från den norska representationsformen,
* Han nämner i detta senare arbete följande, som förklarar förhållandet
mellan de båda skrifterna. »Min afsikt hade varit, att först uti de Politiska
Asikternas sista del taga frågan om Sveriges representationssätt i betraktande. Då
emellertid de förras fortsättning kräfver mera tid och arbete än, att jag hinner
någorlunda snart företaga och fullborda desamma, har det förslag till
nationalrepresentation, Herrar Anckarswärd och Kichert utgifvit från trycket, föranlåtit
mig, att ju förr desto hellre ordna mina tankar i afseende på representationssättet»
... Det var således denna kritik och väl sedan redaktionen af Fäderneslandet
som gjorde att han aldrig kom att fullborda de Politiska Asikterna. I
dessas senare del hade det varit hans afsikt att, »iakttagande blott de
inskränkningar, som tryckfrihetslagen bokstafligen bjuder, intill närvarande tid följa
personer, händelser och åtgärder på spåren, så ungefär som i den nu utgifno.
första delen skett med tilldragelser under förflutna århundraden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
