Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist - II. Nyromantikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har att söka, dels det bästa af hans nyromantiska skrifter,
dels de första spåren af hans realism. Åtskilligt af hvad
han utgifvit under dessa år går säkert tillbaka till tjugotalet,
som jämte trettiotalets första år (på sin höjd till 34—35)
betecknar höjdpunkten för hans nyromantiska författareskap.
Det är under denna tid, som hans tankar färgas af den
nyromantiska filosofiens åskådningssätt.
Själfva det centrala i Almqvists personliga tankelif utgör
hans förhållande till kristendomen. Den ortodoxa
lutera-nismen, i hvilken hela kristendomens känsloinnehåll stelnat
och förtorkat i en serie af formler, hade redan genom
morfaderns och moderns inflytande upplösts i mystik. Almqvist
var och förblef hela sitt lif igenom pietist och mystiker.
Gud är för honom icke dogmernas gud, icke lagstiftaren,
icke ordningens gud, han är kärleken. Man lär känna honom
icke genom uppenbarade böcker, ja icke ens genom
förståndet eller reflektionen, som Almqvist uttrycker sig, utan
genom känslan, genom ett mystiskt genialt förnimmelsesått,
således detsamma som Schelling kallar för intellektuell
åskådning. Det är detta samlif med Gud, denna himmelska känsla,
detta återspeglande af det hela i individens inre, som
Almqvist kallade för sitt törnroslif.
Samma mystiska grundåsikt genomströmmar äfven
Almqvists uppfattning af moralen. För rätten och de
traditionella moralreglerna har revolutionären Almqvist intet sinne.
Sam hällsmoralen är för honom endast en samling af yttre
påbud, hvilka likgiltigt kunna hållas eller brytas. Han talar
om dem på samma sätt som Jesus till fariseerna om Mose
lag. Den verkliga moralen består däremot i, att man
fördjupar sig i Gud, öppnar sitt öra för hans röst och låter
denna omedelbart bestämma ens handlingar, liksom instinkten
bestämmer djurets. Eller, från en annan synpunkt sedt,
uppskattas en handlings värde efter motivets värde; det år
känslan, som lagstiftar för människans handlingar.
Äktenskapets moralitet består t. ex. icke i, att parterna äro
förenade genom någon yttre ceremoni, genom vigsel eller någon
art af juridiskt kontrakt, utan däri, att de uppgå i
hvarandra med sann och ren känsla. Den människa står högst,
hvilken lefver instinktivt med djurets säkerhet på ett högre
område, utan reflexion, i ren känsla. Almqvist har tecknat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
