Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriken - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De flesta och de mest begåfvade öfvergåfvo emellertid
snart detta manér, hvilket redan var utnött och icke långre
kunde förnyas. Men en och annan fasthöll ännu den
Tegnérska skolans traditioner. Mest typisk bland dessa är
Bottiger. Han hör därför icke till den rörelse, som här
skall skildras, utan står såsom afgjord motsats till densamma.
Men i denna egenskap förtjänar han äfven att helt hastigt
beröras. Han var född 1807 i Västerås och hade tidigt fått
utstå hårda umbäranden. Redan 18 år gammal skref han
vers, enligt egen utsago med stor lätthet, och 1830, utgaf han
sin första diktsamling (Ungdomsminnen från sångens stunder).
Dessa gjorde honom strax bekant och särskildt blef han
damernas älskling. Mycket egendomliga äro emellertid icke
dessa dikter. En icke ringa procent utgöres af religiösa
sånger, alla äro starkt spiritualistiska, och det bästa map
kan säga om dem är, att formen är enkel och klar såsom
alltid hos Bottiger. Men de flesta äro alltför menlösa,
sentimentala och tåredrypande. Det ligger en naivitet öfver dem,
som ej alltid är äkta utan verkar pjunkig (se t. ex. en sådan
dikt som Emmas stjärna eller den abstrakta och nästan
innehållslösa Till den femtonåriga). Man saknade öfver allt i denna
diktsamling ett temperament och något personligt upplefvadt.
År 1835 sattes han i stånd att företaga en längre utrikes resa
till Tyskland, Frankrike och Italien, och efter återkomsten
utgaf han 1837 sitt andra dikthäfte, Lyriska stycken. Dessa
dikter stå formellt långt högre och visa äfven större
tankerikedom och mognad, men man återfinner alltjämt mycket
af det tomma jollret i hans första diktsamling. Detta hans
sentimentala manér blef också föremål för mycket gyckel,
och särskildt Wilhelm von Braun skrifver ofta sina frivola
vers med bestämd hänvisning på en eller annan af Bottigers
små tårekrukor. Å andra sidan uppträdde Bottiger själf
polemiskt mot tidens liberalism, så t. ex. i En visa om Peter
Persson, hvilken emellertid är föga träffande. Den vittnar
egentligen endast om, huru förvånansvärdt litet Bottiger kände
vare sig den gamla eller den nya generationen af svenska
odalmän. Bottiger utvecklade sig så småningom till en
framstående fästskald, i strängt akademisk stil, för hvilket hans
smidiga och eleganta formtalang väl lämpade sig, och till en
af våra bästa sonettskalder. Hans erotiska sonetter äro dock
oftast fläckade af samma fel som utmärka åtskilliga af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
