Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriken - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
italienska förebilder: svalst och onaturlighet. Besynnerligt
nog finner han sig oftast mest tilltalad af Petrarcas svagaste
sonetter, dftr innehållet egentligen endast atgör ett retoriskt
klingklang. Bland hans bftsta dikter äro sonettcykeln
Kungarne och en annan serie Foglarne (Lärkan — Storken)
samt Åtskilliga af hans naturskildringar, t. ex. Söderfors.
Äfven dä Böttiger fir som bäst, hvilar det emellertid nfigot
liflöst öfver honom, han fir träaktig och träkig. Lfingt
intressantare är han som minnestecknare och
panegyriker. Hans porträtt af Tegnér t. ex., fast i så hög grad
förskönadt, att det nästan verkar omänskligt, skall dock
alltid äga ett klassiskt värde, såsom gifvande ett samladt
och mästerligt uttryck åt en hel tids människouppfattning.
Böttiger har bevarat det starka retoriska elementet i den
Tegnérska dikten, men han verkar aldrig, som sä många
andra, parodisk i sin imitation. Därtill har han för mycket
smak. Det är endast i de allmänna linjerna som han följer
mästaren. Hans stil är däremot nästan bildfri, renad genom
studiet af antika skalder — väl också genom studiet af
Runeberg, till hvilken han dedicerat sin cykel Foglarne.
I hvarje fall var det icke minst inflytandet från den
Runebergska dikten, som under loppet af fyrtiotalet bröt den
Tegnérska retorikens uteslutande välde. Därtill kom så
utländska inflytanden, dels från Byron, hvars frihetssfinger
Öfverallt satte sinnena i rörelse, dels ifrån den samtida
tyska lyriken, från Heine och Jung-Deutscbland. I Tyskland
uppväxte nämligen samtidigt en lyrik, präglad af en stark
frihetsglöd, men af en tämligen abstrakt karaktär, och denna
fann eko i de unga svenska skaldernas sinne. Jämte Heine,
för hvars allmänna betydelse i den svenska samtidiga dikten
ofvan redogjorts, äro de förnämsta och mest kända
representanterna af denna skola Georg Herwegh och Hoffmann
von Fallersleben.
Af olika lyriska arter odlas under denna tid
hufvudsakligen dels genrestycket, dels sånger af politisk och social
innebörd.
En af de frågor, som under denna tid lifligast sysselsatte
sinnena, var förhållandet till Ryssland. Det
familjeför-drag, som Karl Johan 1812 ingått med tsar Alexander, hade
alltid varit en nagel i ögat på det svenska folket. Denna
motvilja ökades, allt eftersom det liberala tänkesättet vann
14. — Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
