Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lyriken
- I. Inledning
- II. Studentpoesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Året 1864 betecknar däremot rörelsens slutpunkt
Stämningen var visserligen icke förändrad bland folket, men
dåvarande ministären och särskildt Manderström lyckades
af-styra Sveriges deltagande i danska kriget. Det var klokt,
men därmed afstannade intresset for Skandinavismen.
*
II.
Det var studenterna, som upptagit Skandinavismen och
gifvit lif åt densamma, och det är just vid denna tid, i början
af fyrtiotalet, som studenten framträder som en ny och typisk
företeelse. Hittills hade ungdomen ofta i en mycket tidig
ftlder farit till akademien som till en vanlig skola; den
hade tagit sin examen och äter sä hastigt som möjligt
skyndat därifrån for att blifva män i staten. Nu däremot
blef studenten något i och för sig, han blef »ljusets
rid-darvakt» och mycket annat vackert. Många af de
institutioner och bruk, hvilka ännu i dag äro utmärkande för
svenskt universitetslif, och som ofta anses för uråldriga,
äro icke stort äldre än denna tid. Nu var det som
»allmänna sången böljade gå marsch omkring torget» och
punschen, hittills en lyxartikel (brännvin och svagdricka
hade långt fram i seklet ersatt densamma), blef nu
demokratiserad och såldes kall på flaskor. Studenten blef en
man af betydelse, och liksom i Danmark och Norge
förekommer han gärna i tidens litteratur. Så spelar han en
stor roll hos Blanche, såväl i hans småskizzer som i hans
teaterstycken, och snart hade han äfven sina egna sånger
och sina egna skalder.
En sådan skald var Johan Nybom, hvilken både på godt
och ondt gaf uttryck åt den allmänanda, den frasrika romantik,
men varma entusiasm, som genomströmmade denna tids
studenter. Hellberg (Posthumus), redaktören för Biet, har i sina
memoirer (Ur minnet och dagboken) till och med betecknat hela
denna period af studentlifvet i Uppsala såsom den Nybomska.
Det ligger knappast någon öfverdrift i detta uttryck. Själf
yttrar Nybom omkring sextioårig: »Egentligen kan jag säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0216.html
