Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - IV. Fredrika Bremer. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det politiska området, hvarest den föregående perioden hyllat
de reaktionära åsikter, hvilka efter revolutionen Öfverallt i
Europa kommit till makten. Men år 1830 började Hierta
utgifva Aftonbladet och samlade därmed den politiska
oppositionen, hvarefter liberalismens idéer hastigt spriddes i vida
kretsar. Hela trettiotalet igenom föres den politiska striden
mellan ultraism och liberalism skarpt både i riksdagen och
i pressen, och mot slutet af decenniet framträder tydligt
omslaget i det allmänna tänkesättet. I det betydelsefulla året
1838 förklarade sig Geijer för liberalismen; året därefter
inledde Almqvist med sin novell »Det går an» en ny utveckling
i den svenska vitterheten. Hade man under den föregående
perioden hufvudsakligen sysslat med ästetiska problem, så
riktades nu uppmärksamheten på de stora politiska och
sociala reformerna. Regeringen, som visat tendenser att återgå
till det gamla enväldets principer, återfördes inom
konstitutionella gränser, och sedan harmonien återställts mellan
regering och riksdag, följde en reformperiod, hvilken kulminerade
med införandet af den nya representationsformen. I
litteraturen gick rörelsen under denna tid från idealism till realism:
den föregående periodens abstrakta skönhetsideal ersättes af
försök till verklighetstrogen karaktäristik. Fyrtio- och
femtiotalens litteratur utgöres af politisk oppositionslyrik och
tendensromaner.
Hvilken ställning intog nu Fredrika Bremfer till dessa
båda riktningar? Svaret måste blifva: hon tillhörde närinast
genom uppfostran och bildning den äldre tiden, men
utvecklingen omkring henne var så stark, att hon själf rycktes med
af strömmen. Hon blef själf en af de första representanterna
för realismen och tendensromanen. Hon går aldrig före tiden,
såsom Almqvist gjorde, men hon följer den: man kan i hennes
arbeten som på ett ur afläsa, hvilka meningar som i
ögonblicket skola blifva de härskande. Karaktäristiskt nog utgör
året 1848, en vändpunkt i århundradets historia, också gränsen
mellan tvenne faser i hennes lif, af hvilka den förra är
öfvervägande ägnad åt litteraturen, den senare åt praktiska värf.
Under den förra delen af sitt lif gör hon den borgerliga
romanen med dess humoristiska målningar ur hvardagslifvet
inhemsk i Sverige, under den senare delen för hon
kvinnofrågan från diskussionens omräde öfver på det praktiska.
Då Fredrika Bremer utgaf sin första samling af be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
