Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äventyr på Korsika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När jag gnuggat sömnen ur ögonen och riktigt
kommit underfund med var jag befann mig — och
det dröjde — bad jag att få veta min räddares
namn, men han förklarade att en sådan vetskap var
absolut onödig. Det var alldeles nog att både jag
och han voro gäster hos den ansedda herdinnan Tégla
och att jag blivit räddad. Han var för resten jägare
— det borde jag förstå både på grund av bössan
och haren som vi ätit kvällen förut. Han visslade
på sin hund, en långhårig setter, tydligen med
förnäm stamtavla. Hans ansikte verkade mycket
kultiverat, men sådant kan förekomma hos alla
folkklasser på Korsika. Hans gevär var en drilling av
engelskt fabrikat.
Nu kom Tégla in med ett par foreller dem min
nye vän på morgonen tagit upp ur bäcken, som
brusade strax bredvid. Jag hade klätt mig under
tiden. Mina kläder voro torra men åtskilligt
skrynkliga.
Nu skulle frukosten lagas och ny ved lades på
härden.
Över att par fläskskivor, som placerades på en
vitglödgad flat sten, lades fiskarna till halstring. Jag
kan ännu påminna mig deras härliga smak. Och det
nytorkade kornbrödet, blött i nysilad getmjölk, måste
man ha prövat för att kunna uppskatta dess
underbara egenskaper. Färsk getost, alldeles nylagad,
avslutade måltiden. Jag är vid Zevs intet matvrak,
men jag måste prisa det prisvärda.
Jag har icke talat om Tégla, ty jag vet intet
om henne. Hon tycktes vara omkring 50 år gammal.
Då jag nämnde att vi hemma hade ett namn som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
