Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världssamhället och nationerna - Krigens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
enär den ryska politiken därigenom fortfarande fick ett lyst-
mäte, som hölle dess krigstankar borta tills vidare på annat
håll. Så olyckligt är det dock icke, att upprätthållande av
våld och väld i världen någonsin kan vara eller får vara för-
utsättningen för en eller flera nationers fred och lycka. Det
kan ha sitt intresse att erinra sig, hurusom en av de fyra
huvudpunkterna i den framlagda grundritningen till det nya
Kina innehöll ett krav på »att göra Kina delaktigt av världs-
freden». Det är väl också på det sättet, att när en stormakts
styrelse blir kringskuren i sina möjligheter till övergrepp på
andra folk, tvingas denna styrelse att ägna sig mera åt sitt
lands inre fredliga utveckling. Kinas välfärd är ryska folkets
lycka och en välgärning mot det svenska folket.
Emellertid är Asiens rättsordning ingalunda färdig ännu,
ehuru den är i antågande. Så länge den ryska styrelsen
ännu strävar efter vinning i dessa icke stadgade förhållanden,
så länge ännu icke Indien kommit fram till sin frigörelse, så
länge Filippinerna med sin japansk-kinesiska släktbefolkning
icke erhållit självbestämningsrätt och innan de asiatiska stor-
makterna kommit till jämvikt sinsemellan och med sina egna
ganska mångskiftande underlydande provinser, åtskilligt annat
att förtiga, måste man räkna med möjligheten ännu av väldiga
sammanstötningar. Men man kan också tänka sig, att demokra-
tiens växande makt samt stigande upplysning hos regeringar
och folk skola finna de fredliga lösningarna.
Om sålunda Asiens folk ävensom egyptierna komma att
tämligen snart rycka in bland de tongivande civiliserade natio-
nerna och bliva delaktiga i deras mellanfolkliga rättsordning,
ställer sig saken på ett annat sätt med hänsyn till de särskilt
i Afrika levande folkslag, som ännu befinna sig på en primitiv
kulturell ståndpunkt och på vilkas uppfostran till självständiga
folk den nya tidens otåliga liv icke synes vilja vänta. Det
är till trakter, bebodda av en sådan befolkning, den så kal-
lade kolonialpolitiken riktar sig. Då här gäller en kapp-
löpning om jordområden med en befolkning utan värn i kul-
tur eller yttre maktmedel, är det klart, att rättstankarna och
en på dem byggd rättsordning ej kan hava rum i dessa strä-
vanden, vilka komma att fortfara, så länge oupptagna områ-
den stå till buds. Denna kolonialpolitik är den andra stora
orsaken till eventuella krigiska förvecklingar i våra dagar. Kon-
kurrens och rivalitet mellan stormakterna är här en hotande
faktor. Likaså frestelsen för en stormakt att tillrycka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
