Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsentliga grundåskådningar, t. ex. demokratin.
William Morris’ utveckling följde samma linje
som mången annans. Han var ett barn av
Ruskin och Carlyle. Men sin kärlek till det
romantiska och det sköna använde han icke
endast som en knölpåk att banka tidens syndiga
rygg med eller som en eggelse till myntande av
fraser av litterär eller etisk skönhet. Den ledde
honom till socialismen. Han såg att
industrialismens tunga hand och den maskinella
specialiseringens tunga släpgöra måste krossa den
livs- och arbetsglädje, som är konstens moder.
Eller som han uttryckte sig: »Mellan oss och
konsten ligger slaveriet». Men Morris
utgjorde ett undantag. Den socialistiska åskådningen
besjälar i regel konstnärens värk, men
konstnären själv visar sig icke som agitator,
föreläsare eller mötesordförande. Det arbetet
utföra män av annan själstyp.
Ihågkommande detta vända vi oss till det
förflutna århundradets författare och finna, att
vår socialism i hög grad färgar deras värk.
De dricka ur samma friska källor siom vi.
Wordsworths härliga sonnett, vilken reser sig
likt en israelitisk profets klagande budskap:
»Vi äro för mycket av denna världen», ger
oss samma syn som vi socialister se och söka
Socialismen.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
