Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgonen därpå gjorde Evert Axelhjelm sin debut i
filverkstaden på Langes fabrik. Arbetarna betraktade den
fina herrn med sneda blickar, och de yngre av dem tycktes
hava en särdeles förnöjelse av hans stolta och högdragna
utseende, men ingen yttrade ett ord.
Nere i smedjan åtföljdes Bengt av en blek, spenslig
gosse, som med nyfikna blickar betraktade allt omkring sig.
»Vad är det för en gynnare du har med dig?» frågade
en av smederna.
»En lärling, den patron antagit och som skall vara
under min uppsikt», svarade Bengt.
»Den ser just icke ut som en grovsmed. Varifrån är
han?»
»Ifrån Stockholm.»
»Jaså. Men smedlärlingarna i Stockholm lära vara
riktigt ljusblå de, eftersom de redan vid sexton års ålder
bliva mördare. Jag kan undra vad det blev av den
ka-naljen, som tog livet av sin fostermor. Man fick aldrig
någon vidare reda på saken.»
»Han blev frikänd», svarade Bengt.
»Frikänd!» ropade flera av smederna.
»Det är väl icke möjligt», menade en av de äldre, »för
si då skulle det icke finnas lag och rättvisa i landet. Vad
lönar det mödan att vara en ärlig människa, om sådana
där skurkar skola få gå fria?»
Under detta tal ställde sig Ivar emot städet. Han
skiftade oupphörligt färg.
»Gå du till ditt arbete, Lång-Anders», inföll Bengt,
»och låt den stackarn vara i fred, som på blotta misstankar
blev anklagad och hållen i fängelse ett års tid. hörnen
icke, så bliven I icke heller dömde V»
Bengt åtnjöt allmän aktning av sina kamrater och var
dessutom mästersmed, så att hans ord vanligen åtlyddes
av de andra.
På Ivar hade deras yttranden gjort ett nedslående
intryck, så att han med skygg blick betraktade arbetarna.
Mot middagen kom Jacobo ned i smedjan. Han gick
fram till Ivar, som stod vid eldstaden, sägande, i det han
fästade en genomträngande blick på gossens ansiktet:
»Du får tills vidare arbeta här under Bengts uppsikt,
och om du uppför dig bra, skall jag sedan giva dig en plats
på filverkstaden där uppe, efter jag hört att du är
händig.»
Ivar såg upp i Jacobos ansikte, och det var ett något i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
