Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag försäkrar onkel, att jag icke behöver herr Langes
överseende», svarade Constance stolt.
»Något överseende kan icke heller komma i fråga. —
När man talar i allmänhet, bör icke en enskild taga åt sig
vad som säges.» Jacobo steg upp, och några ögonblicks
pinsam tystnad uppstod, vilken likväl snart avbröts genom
Stephana, som inledde ett nytt samtalsämne, varuti Lange
genast blandade sig.
Constance satt tyst och liksom väckt ur sin
besinningslöshet. Hon ångrade sitt utfall, och en inre röst upprepade
oupphörligt inom henne:
»Något överseende kan icke komma i fråga.»
De av herrarna, som hade sina förhoppningar fästa vid
Constance, uppvaktade henne under aftonen med sina
artigheter, för att förströ henne efter det nederlag hon lidit
och komma henne att glömma detsamma.
Constance pratade, skrattade och visade sig i högsta grad
animerad; men hennes skratt lät konstlat, hennes uttal hade
något onaturligt, och man märkte lätt, att hon icke var i
normal sinnesstämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>