Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår berättelse började fem år efter, sedan fadern för
första gången såg sitt föräldralösa barn.
Greven hade med allmakten av sin vilja förmått
grevinnan att se Sorenza och att visa henne ett intresse,
vilket var helt och hållet resonerat.
Grevinnan hade, alltifrån det hon framkallade skandalen
emot Amalia och hotade med skilsmässa, icke haft mer än
ett mål, nämligen, att genom en fullkomlig eftergift för
mannens önskningar söka försona sig med honom. Ehuru
motbjudande det föreföll henne att se barnet till den
kvinna, mannen älskat, hade hon likväl givit vika för grevens
önskan. Instinkten sade henne ganska riktigt, att hon
kunde genom välvilja mot barnet vinna mannens
tillgivenhet. Hon ville förvärva sig den; men grevinnan Aurora
hörde icke till dem, som förmå vad de vilja eller som för
ett stort måls ernående äga styrka att uppoffra sina
egoistiska känslor.
Greven hade önskat, att Sorenza skulle tillbringa den nu
stundande sommaren ute på landet hos dem, vartill
grevinnan samtyckt. Därvid hade hon likväl icke prövat sina
egna krafter eller undersökt omfånget av sitt hjärtas
godhet för att bedöma, om hon även skulle kunna med
vänlighet och opartiskhet behandla detta barn, som var oskyldigt
i föräldrarnas fel. På Sorenza tänkte hon icke, blott på
huru tacksam greven borde bliva emot henne.
Han å sin sida ansåg sig handla rätt och samvetsgrant,
då han tog flickan till sitt hem, utan att taga i betraktande
sin hustrus svaga karaktär och inskränkta förstånd. Om
han det gjort, skulle han även på förhand ha insett, att
grevinnan genom en daglig beröring med detta levande
minne av en kärlek, den hon aldrig ägt, ovillkorligen skulle
fatta agg till produkten därav. Icke heller betänkte greven,
att Sorenza genom en daglig sammanvaro med hans lagliga
barn skulle tvingas att uppdraga paralleller, vilka kunde
grundlägga bitterhet och en dold avund i den unga flickans
hjärta. Hon skulle ju komma att stå som en främling vid
faderns och syskonens sida och vad värre var, såsom en
underordnad, den där ägde varken sin fars namn eller
hjärta. Snart nog skulle greven inse sitt misstag, ehuru
för sent att förmå gottgöra det.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
