- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
81

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Skulle vi än en gång råka i strid och jag förgå mig
emot dig, så påminn mig om denna stund, och jag skall
göra allt vad du av mig fordrar.»

Utan agg, utan en skymt av ovilja tog Sorenza den
framräckta handen, sägande med hjärtlighet:

»Tack, Ernfrid! Jag skall minnas denna stund med
erkänsla emot Gud.»

»För vad skulle du vara erkännsam, stackars barn?»
inföll greven och gick fram till henne. »För det han av
elakhet förstört ditt vackra arbete och för det jag talat
så hårda ord till dig?»

»Min tavla skall jag måla om; de hårda orden äro
glömda; men jag har försonat Ernfrid med det onda, jag
en gång förorsakade honom, och därför är jag tacksam.
Nu skall han kanske hålla litet av mig, och det skall göra
mig lycklig.»

»Du är en förunderlig flicka», sade greven med rörelse
och kysste Sorenza på pannan, varefter han tilläde, vänd
till Ernfrid och Jenny:

»Ateljén är Sorenzas, och dit förbjuder jag er att inträda,
så vida ni ej av henne ha särskild tillåtelse.»

*



Vid middagstiden vandrade Sorenza, åtföljd av Ernfrid,
hem till major Griiners. De båda unga sågo helt glada och
lyckliga ut.

Ernfrid, av naturen begåvad med ett ovanligt gott
huvud, uppbjöd hela sin förmåga för att roa Sorenza. Det
syntes tydligt på den eljest stolte ynglingen, att hon över
honom vunnit en stor seger, den han gärna erkände vara
hennes.

»Huru länge blir du i Stockholm?» frågade Sorenza, då
de voro nära majorens port.

»Om två dagar återvänder jag till Uppsala. Jag ämnar
läsa, så att jag nästa år kan taga graden.»

»Och sedan?»

»Sedan får jag se, vad jag beslutar mig att bliva. Adjö,
kära Sorenza! Jag kommer kanske upp till majorens i
eftermiddag med Arthur, som ämnar göra sin forne
kompanichef vid Karlberg en visit.» Ernfrid nickade åt Sorenza
och avlägsnade sig.

Uppkommen till majorskan Ida Gruner, möttes Sorenza
av dessa ord:

6 X Ädlingens dotter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free