Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, hennes egennytta har tvingat henne därtill. Vad
är hon egentligen för en sorts människa?»
»Hon är mamsell Auren, för övrigt vacker och snäll, så
att man måste hålla av henne. Ofta, då hon tror sig
obemärkt, ser hon ganska olycklig ut.»
»Jaså, hon spelar redan rollen av offer, för att på
mannens bekostnad tillvinna sig dårars medlidande. Det säger
jag dig, Mariquitta, att jag, från första ögonblicket jag
fick höra, att farbror gift om sig, erfor en känsla av
förbittring emot den, som sålt sig åt honom.»
»Käre René, när du får se Magda, ändrar du bestämt
tanke.»
»Jag!» René höjde stolt sitt huvud och hånlog. »Har
du någonsin erfarit, att jag förändrar övertygelse?»
»Men du känner ju icke min fars hustru?»
»Hon är mig bekant genom sin handlinng, och det är
tillräckligt. Nu tycker jag, vi spillt nog ord på den saken.
Vad var det, du egentligen ville?»
»Jag ämnade bedja dig om något.» Mariquitta såg på
kusinen med en bedjande blick.
»Nåå?»
»När du i middag sammanträffar med min styvmor,
så visa dig vänlig mot henne.»
»Varför det?»
»Därför att hon omöjligt kan känna sig annat än
olycklig; och som pappa redan börjat med sina stora anspråk,
tycker jag, att hon, som är så ung och ensam, av oss
andra bör behandlas väl.»
»Du är en toka, som ser allt i rosenrött och i varje
människa tror dig finna en ängel. Lycka till! Jag tänker
emellertid, att den här ängeln skall låta dig smaka av vad
skrot och korn hon är.»
»Snälle, gode René, gör nu för denna enda gång, vad
jag ber dig om.»
»Mariquitta, bed mig icke. Det är tillräckligt, att jag
spelar en roll för din far, jag ämnar icke göra det med
någon annan. Slösa därför icke några böner på 111ig. Går
du in med i masugnen?»
»Nej, tack! Jag vänder om hem för att hjälpa till där
uppe.» Mariquitta drog sin arm ur kusinens, och såg helt
förnärmad ut.
»Jag tror, att du är ond», sade René.
»Ja, och det med rätta. Aldrig kunde jag tro, att du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
