Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren till alla pappas uppfinningar. Dessutom uppsyningsman
över hela bruket och fabriken samt min kusin.
»Jag har aldrig hört dig tala om honom förr.»
»Icke? Nå, då har det skett därför, att jag varit så
upptagen av dig.»
Nu begav man sig ned i matsalen. Mariquitta hade även
gjort några förändringar i sin klädsel. På slaget fyra
inträdde brukspatronen med sina främmande; sist kom René.
»Min hustru, herr X—, Y—, Z—», presenterade
brukspatronen ; därefter vände han sig till René, sägande åt
Magda:
»Min vän, här ser du min brorson, René Sturm.
Välkomna din tant, René», tilläde han, och gick att göra les
honneurs vid brännvinsbordet.
René och Magda stodo mitt emot varandra, och båda
tego under några ögonblick. Det låg i Renés kalla bugning
och blick ett något, som förtog Magda lusten att tilltala
honom.
Hon väntade, att han skulle göra det. Slutligen, då
han med högburet huvud stod stum och orörlig framför
henne, yttrade hon för att göra slut på det plågsamma i
denna tystnad:
»Det är mig kärt att få göra bekantskap med min mans
brorson.»
»Ni är allt för god, men jag kan icke gå lika långt i
artighet emot er. Jag finner alldeles icke något nöje av att
lära känna min farbrors unga hustru.» Nu gjorde han en
bugning, alldeles som om han uttalat en artighet.
Magdas ansikte övergöts utav en mörk rodnad. Hon
kastade på den oförskämde ynglingen en stolt blick. Han
tog ett steg närmare och tilläde med låg röst:
»Ni och jag äro, genom vår ställning, bestämda till
fiender. Jag har blott haft mera mod än ni, då jag redan vid
vårt första sammanträffande lät er veta, huru jag är
sinnad. Ni kan således räkna på att i mig hava en ärlig
motståndare, något, som jag icke kan vänta av er.»
»Sannerligen jag vet, varför jag skulle vara er fiende»,
svarade Magda med denna anstrykning av hög värdighet,
som ungdomen har så lätt att antaga. »Ni är mig en
likgiltig och främmande person.»
»Varför säger ni icke underordnad?» inföll René med ett
bittert gäckande leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
