Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande morgon reste brukspatronen, sedan han givit
var och en sin instruktion. Magda skulle varje förmiddag
rita för René och sedan på egen hand ett par timmar.
Brukspatronen var rest, och Magda satt med ögonen
tröstlöst blickande framför sig, då René inträdde i kabinettet.
Hans utseende hade nu åter denna kalla och hånfulla
prägel, som utmärkte det vid första sammanträffandet med
Magda.
»Jag kommer tidigare, än jag skulle; men det sker
ingalunda av otålighet, var förvissad därom», sade han.
»Tvärtom, jag skulle i dag mera än någonsin önska att icke hava
åtagit mig eder undervisning.»
»Från den tunga plikten kan jag befria René», inföll
Magda.
»Svårligen, emedan jag givit farbror det löftet att lära
er skalritning. Jag återtager aldrig ett givet löfte.»
»Men om jag i min tur icke vill taga undervisning av
René.»
»För er gäller endast min farbrors vilja. Han hör till
dem, som vilja bliva åtlydda; men lämna detta och till
orsaken, som fört mig hit. Min farbror, som på något sätt är
lierad med greve Hjelm, hade för några år sedan ett besök
av familjen. Jag gjorde då en flyktig bekantskap med unge
greven. Han har nu skrivit och bett mig överlämna detta
brev till er.» René framtog brevet och tilläde med stolt
ton: »Nästa gång ni önskar erhålla brev, dem er man icke
bör läsa, så utse någon annan än mig till den lumpna rollen
att vara deras kolportör.» René lade brevet på bordet och
ämnade gå, men Magda reste sig upp och utropade häftigt:
»Stanna och återtåg det där. Jag har icke någon hemlig
korrespondens. De brev, som äro till mig, skola alla läsas
av min man. Den, som har uppdragit er att lämna detta
’brev, har aldrig känt mig, i fall han ett ögonblick hyst den
dåraktiga tartken, att jag skulle emottaga en skrivelse, som
:icke var ämnad att läsas av min man. Därför, återsänd
eller lämna den till er farbror. Jag och Mauritz Hjelm äga
icke några hemligheter.»
René betraktade ett ögonblick Magda med en blick, som
om han velat läsa hennes innersta tankar; därefter svarade
han kallt:
»Mig har blivit ålagt att lämna er brevet, utan att min
fnrbror därom erhöll någon kunskap, och detta har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
