- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
72

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oskyldig måste för en man med hjärta hava utgjort en
bisak. Jag för min del hade blott en enda önskan, den att
kunna räcka den övergivna en hjälpsam hand, och det,
ehuru jag i likhet med dig ansåg henne vara en felande
kvinna. Hon var så ung och så beklagansvärd, att det var
mig omöjligt överlämna henne åt sitt öde. Du ihågkom
endast din sårade egenkärlek. Jag åter sökte gagna det
stackars barnet.»

»Och därför blev hon din hustru? Detta skedde väl även
av medlidande?» Porry skar tänderna.

»Först efter tre års förlopp bjöd jag henne mitt namn
och min hand», svarade Sturm med värdighet. »Jag gjorde
det, sedan jag förskaffat henne ett namn och en obekymrad
ställning i livet, på det hon ej skulle anse sig av
omständigheterna tvingad att bliva min maka. Märk, att åtta dagar
efter scenen i ateljén var hon på väg till Italien, och jag
hade återvänt hit. Hennes resa till utlandet bekostades ej
av mig. Jag skaffade henne blott en anförvants skydd.
Denne anförvant var det, som bestred utgifterna för hennes
resa och gjorde för henne, vad hon försmått att emottaga
av sin faders barn. Det finnes således ej något i mitt
handlingssätt, som icke varit strängt hederligt. Av fritt val
har hon räckt mig sin hand, och i den fulla övertygelsen,
att jag skulle kunna bidraga till hennes lycka, bjöd jag
henne den. Du hade en gång förskjutit henne. Hon skulle
således aldrig mer vilja tillhöra dig. Nu har jag
förklarat mig. Har du någon vidare anklagelsepunkt att
anföra?»

Porry gick häftigt av och an på golvet. När Sturm
tystnade, utropade han:

»Varför gjorde du en hemlighet härav, då du inbjöd mig
till Eksjö?»

»Jag viUe först av dig veta, om du glömt Sorenza.»

»Och nu, sedan du vet, att jag älskar henne lika varmt,
lika häftigt, nu inser du väl, att jag icke kan hålla mitt löfte
och kvarstanna här?»

Brukspatronen kastade sig ned i en av sofforna med en
rörelse, som för en mindre upprörd person än Porry, skulle
hava blottat all den svartsjuka, hans inre gömde, men vilken
han med exempellös sinnesstyrka höll sluten inom sitt bröst.
Han tillslöt ögonen till hälften, för att dölja uttrycket i dem,
då han fäste blicken på kusinen. Han yttrade helt
allvarligt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free